Gör jag inte, nej just det. Mina ben värker fortfarande efter en tuff helg med tvådagars galet dansande och strålande idéer. Behöve rjag säga att inte blev det bättre av att jag tränade för Anette Solmell idag igen?
Men ack så det var värt det, för jisses vad bra det gick. Allt bara satt där det skulle, en riktig Aha-upplevelse. Fy fan vad jag är bra och fy fan vad Ems är fin!
Nu ska jag duscha innan jag sätter igång med maten, det blir lyxlir, lax med lime & kokos. Det finns nog inget bättre.
Jag har börjat med Marilyn Manson's självbiografi, "Den långa vägen ut ur helvetet". Eller börjat och börjat, jag tillbringade gårdagkvällen med näsan i den, somnade tillochmed med den i sängen. Snuskigt bra ärligt talat.
Naturligtvis går därför Marilyn Manson som soundtrack för kvällen också.
Det var längesen, "Running To the Edge Of the World" Är den enda MM låt som finns i mina Spotifylistor.
Jag var liten när jag lyssnade, verkligen lyssnade på MM. Vad kan jag ha gått i, sjuan, åttan? Jag vet att jag muckade med Tobbe Pop om huruvida han var en idiot eller ett geni iallafall.
Har vi inte alla haft en liten Marilyn Manson period?
Jag inser nu att trots att jag knappt är svart och svår till det yttre längre ligger det kvar där någonstans och bubblar. Min kärlek till den mannen går nog aldrig riktigt över. (Och svaret på frågan om jag skulle ligga med honom lyder fortfarande ja naturligtvis. Tveklöst)
Hallå, det slog mig just. Jag såg en trailer för en film han skulle göra för aslänge sen. Vad hände med den?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar