Såhär har jag vistats bland folk hela helgen.
Såhär och värre.
Det sprider sig neråt.
Men det gör inte ont (förutom när ens mormor envisas med att peta på det, vad fan liksom?!), så ibland glömmer jag bort att det finns där.
Jag kommer på mig själv emellanåt med att blänga argt på folk som tittar på mig och undra vad fan de tittar på.
Det konstigaste är kvinnorna som ser mig och ler.
Vad vill de? Är de misshandlade av sina män och tror att de hittat någon i samma situation eller vad är deras problem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar