Vad får jag allt ifrån?

Jag är bara för bra.

"Jag har ungefär samma relation till klänningar som till sex. Jag gillar ju att ha det, men har jag inte haft det på länge känner jag mig inte helt bekväm med det"

Ödets ironi

Jasg sa att vi skulle komma fram om Bettan var oss till lags.

Det är hon inte. Vi är nu på väg tillbaka till Jönköping och Vianor för att förhoppningsvis kunna fixa våran maffiga punktering. 

Vi gliiiiiiider just nu längs väg 40 i 30 kilometer per timme.

Det går bra nu!

Jag försöker hitta på någonting att vara bitter på just nu, men det är ganska svårt.
Solen skiner, svartjobb är världens bästa grej (internskämt), det är ledig helg och jag är på roadtrip med Sofia. Kungsbacka är målet, om Bettan bestämmer sig för att vara oss till lags hela vägen dit, jag är lite nervös på henne om jag ska vara ärlig.

Soccersucker

Känn ingen press gubben, du ska bara bli bäst.

Jag tycker inte att sånt här är gulligt, fränt, coolt eller något annat positivt man kan tänka sig.

Jag tycker det är fullständigt absurt. 

Hur vet man att den här grabben vill spela fotboll resten av sitt liv?

För även om det bara är ett "symboliskt tioårskontrakt" kommer det ju finnas ganska hårda krafter som trycker på att pojkkraken ska spela.

Familjen, klubben och hela jävla fotbollsHolland kommer hoppas på honom, och hur m¨ånga barn, hur många människor i stort vill inte vara andra till lags, vill inte duga, vara tillräckligt?

Och ärligt talat, om era barn skulle bli erbjudna ett kontrakt med en toppklubb vid 18 månaders ålder, hurmånga skulle inte föredra att de blev fotbollsstjärnor istället för att bli lastbilschaffisar, bönder, telefonförsäljare eller vad de annars kan tänkas bli?

Jag tror inte alltid på att det ska börjas i tid. En sån här sak måste komma från barnet självt, inte från att hans föräldrar vill att han ska bli något stort.

Ni hör nu visserligen tjatet från en brud som tycker att barn är bland det mest motbjudande på planeten, men en sak kan jag nog säga. En unge på ett och ett halvt år vill inte bli bäst i världen. Han vill sparka boll.

Låt honom välja själv när tiden är inne, han är inte gammal nog för guds skull. Man behöver väl inte trycka ner en bolljävel i halsen på honom?

När jag gick på dagis lekte jag med bilar. Jag blev inte rallyförare för det.

Ett typiskt exempel på en förälder som vill förverkliga sig själv genom sina barn säger jag.

Wind me up and watch me spin

Påskägg uppätet. Det är bara några persikor kvar, jag gillar inte sådana.
De kommer med största säkerhet ätas upp innan veckan är slut, jag behöver bara bli tillräckligt desperat.
Nu ska jag äta middag.
Rester, lax, sill och potatis.
Jag kommer kunna leva på mammamat i veckor framöver. Underbart.

På tal om mamma, hon hade med sig en låda vin när hon var här i helgen.
Vi drack inte upp den, så jag började fundera på vart den tagit vägen förut. Den stod inte på vinhyllan, så jag började fundera på om hon varit så fräck att hon tagit den med sig hem igen!
Men det lät inte särskilt troligt, så jag letade vidare.

Jag hittade den precis.
Den låg i frysen.
Vi glömde den visst på kylning, så ordentligt kall blev den.
Är det någon som har erfarenhet av tinat vin, är det okej?

Play some kind of new sound

Mamma har precis åkt hem och tagit hunden med sig, men kylskåpet bågnar. Underbart.
Jag känner mig trött och lite... Tom?

Jag äter fortfarande godis, tuggar mekaniskt och sväljer, för att sedan ta en klunk påskmust innan nästa bit löss och gelatin når mitt svalg, tuggas och sväljs ner med en ny klunk.
 Men jag har faktiskt utökat min fantastiska diet med vindruvor. Det ligger en klase brevid påskägget.

Ja, det får mig att känna mig som en bättre människa. Var bara tysta.

Jag har ju haft en plan. Min plan var ett sabbatsår och sedan tillbaka till skolbänken.
Jag känner mig fortfarande inte värst motiverad, så jag tänker nog skjuta upp det här studentlivet en stund till.
Min nya plan är inte utformad än, men jag tror det går bra nu.
Jag tror på det här, och framförallt tror jag på mig själv.
Jag älskar verkligen mitt liv. Jag älskar mitt jobb, jag älskar människorna jag omger mig med, staden jag bor i och hästarna jag möter. Jag älskar att det typ är sommar, att jag är smart, snygg och otroligt jävla bra.
Men jag kan börja känna av min rädsla för att nöja mig, det är som när det kliar på ryggen, på en sån där punkt som man aldrig riktigt når.

- Vad ska man göra med sitt liv? När blir man egentligen vuxen?
- När man börjar plugga. Då har man blivit vuxen. Då har man på något sätt bestämt sig.
Jag är inte vuxen än.




None of them get my sex

None of them move my intellect
None of them work for me
None of them make me feel anything

Robyn är bezt.

Take me to the candyshop.

Det är påskafton idag. (väl?)
Jag har redan förätit mig på godis och har mer än ett halft påskägg kvar här uppe, och sjukt mycket choklad i fikis. Det här kommer bli en låååång och sockerchockad helg.

Men det var nog precis vad jag behövde i eftermiddags.
Jag sprang in hästarna för att hinna till mantorp innan Madde startade terrängen.

Sture fick också springa.
Vi slog nog hastighetsrekord tillsammans, jag var lite nervös över hur han lät när jag parkerade kraken.
Men jag hann, jag kom lubbande som ett skållat troll medan Madde stod och väntade på startsignalen.
Hade jag knutit skorna innan jag åkte hade jag missat henne.
Hade polisen tagit mig hade jag missat både Madde och körkortet.

Hon och Loffe var jätteduktiga och jag blev galet inspirerad.
Nästa år ska jag och Skutt (världsmästarhästen som gjorde rena byten idag) starta debutant.
Men jag skulle behöva någon som vill träna med mig.



Nu ska jag vara en händig tjej och fixa mat inför kvällen, grill blire. Kött fifan.
Det här med kött alltså... Jag gillört fortfarande inte riktigt.

Fembots have feelings too.

De kom iväg imorse iallafall. En halvtimme efter schemalagd tid, men ändå.
Men jag vet fortfarande inte om de någonsin kom fram, jag har inte hört ett ljud, så såvitt jag vet kan de vara vilse någonstans på Östergötlands slätter.
Det blir nog bra.

Det bästa med att mamma är här och har köpt mat åt mig är inte att jag slipper handla själv, eller ens att jag jag inte behöver betala det själv (ja jag är en bortskämd snorunge), utan det är helt enkelt att hon köper riktiga grejer. No more euroshoppertandkräm eller vattnig falukorv.
Mitt kylskåp är nu fullt av Scans köttbullar, Kalles kaviar, Apotekarnes påskmust, Keldasoppa och Apetina fetaost. Fetaost liksom. När åt jag det sist?!
I badrummet står dessutom en tub Colgatetandkräm.
Min snålhet har ingenting att säga till om i det här läget, och det känns förjävla bra.

Min mamma är bezt.

Kartläsarn

Nu sitter mamma och Madde och försöker luska ut vägen till Mantorp med hjälp av GPSen och Maddes ryttarmeddelande.

Jag undrar ärligt talat om de kommer komma fram.
"flärp, siffror, dubbelflärp"

I've got a little girl singing on repeat in my head

Jag är så löjligt insnöad på Robyn.

Nu ska jag kicka igång lite extraenergi och pyssla klart innan mamma och Madde ramlar in här senare ikväll.
Delmål ett, hänga tvätt. Yep.

En vecka kvar innan det är dags att börja pröjsa för musik igen då.
En låt fem gånger, det funkar ju liksom inte.
Som jag läste i en kommentar på Spotifybloggen, Spotify är för bra för att inte ha.

På tal om att ha läst i en blogg. Jag läste en blogg om en brud som skaffat Big Brother live till sin tv, hon kallade det "ett bra tidsfördriv", och tyckte att det "kändes bra".
Detta uttalande fick det att krypa i mig och min själ som är så full av TV-ångest.
Jag får ju rysningar av människor som planerar sina liv kring TV-kvällar och det är ju ingenting jämfört med vad jag får av att kalla BB live ett bra tidsfördriv.
Vad har man för ynkligt, tråkigt och ruttet liv om man inte har något som känns bättre att fördriva tid med än att kunna titta på inlåsta höns dygnet runt?
Är det bara jag som inte sett ett enda BB avsnitt..?


Vi har fått bäbisar på jobbet. Jag ska ta kort på dem båda någon dag,

Oops I did it again!

Hej hjärtan!

Asså shiiiiiiet, jag förstår inte, varför kan jag inte bara sätta mig i fem minuter och skriva ett fucking jävla inlägg när jag är ledig? Bloggen tillhör ju trots allt inte precis mitt arbetsliv.

Helgen tillbringades i skogarna och var minst sagt...

Intressant.

Det var möten och människor som jag saknat otroligt mycket (även om  jag som vanligt inte hann med allt jag önskade) och möten jag kunnat klara mig utan.
Kind of awkward moment.

10 månader sen nu.
Det betyder 25 månader sen vi blev tillsammans.

Herregud, det är helt galet länge sen.
Jag har snart varit singel lika länge som vårat förhållande höll.

Jag var iväg och hämtade sommardäcken förut.
När jag parkerat bilen ringde telefonen. Henrik och Märta. "Kom hiiiiiiiiiiiiit". Nä.

Tjatade en stund.

Plötsligt finner jag mig själv diskutera framtiden med någon läkstudent från stockholm medan jag hänger tvätt.
Och nu är klockan alldeles för mycket igen.
Hur hände det? Haha

I'm a big big girl, in a big big world

Ikväll är jag sådär mysigt nöjd med mig själv.
Jag har städat innandömet på min älskade Sturegubbe, så nu borde jag automatiskt hamna på plussidan hos kära mor i helgen.

Jag och Malin drog iväg till hennes föräldrar och tog ett gemensamt krafttag, bägge våra bilar hade haft ett par stallskor på golvet för mycket.
Där bjöds det också på sik, herregud så gott.
Så jag är dessutom mysigt mätt i magen.

Nu ska jag se till att få in den där satans universitetsansökningen så kan jag sova med gott samvete, trots att jag varken diskat, städat eller tvättat.

Önska mig förresten lycka till, jag är i rätt desperat behov av att hitta ett stycke glödlampa för att kunna se handen framför mig i duschen.

Puss!

Back in buisness

Jag börjar så smått återvända till livet.
Efter en tveksam och mycket stapplande morgon då jag varken klarade av att ens titta på kylskåpet eller få på mig ridbyxor istället för de mjukisar jag sov i har det bara gått uppåt.
(Jag vet, jag vet mamma, jag lovade att inte göra nåt om jag inte orkade, men du känner ju mig)
Jag tryckte i mig en skorpa med ost på rasten imorse och (kors i taket) nyss en hel matlåda med fiskgratäng nu till lunch. Det var lite väl tilltaget kanske, det känns som om moset snart rinner ut genom öronen på mig, men det är som tur är en stund kvar innan jag måste ner till stallet igen.
Det är skönt att vara tillbaka i verkligheten hos er, hjärtan!
Så inatt hoppas jag på att kunna återvända till en någotsånär vettig dygnsrytm, jag är lite trött och frustrerad på min brist på sömn de senaste dagarna. Inatt slog jag på stort och sov mellan halv ett snåret och 04.00.
Så jag har alltså redan varit vaken i snart tio timmar, är det inte underbart så säg?

Jag ska nog ta mig tusan se till och få på mig de där ridbyxorna nu, även om jag känner mig som ett gammalt fyllo som lullar omkring kan jag ju försöka lura några utomstående att jag är som folk bör.

Jag har nog mina nya husdjur att tacka för mitt tillfrisknande! Haha

Sjukt tjejen!

Håret är fett
Jag luktar skunk
Lägenheten ser ut som fan

Detta slår mig när jag sitter här och äter "frukost" (fiskbullar!) och dricker sötat te (doktorns order!)
Men jag vet inte riktigt om jag känner att jag riktigt har ork att ta tag i sånt än. För allt innebär att jag måste stå upp längre stunder och även om jag inte är nära att ramla omkull när jag reser mig längre (jag lovar, det var inte långt undan igår!) krävs det en del vilja för att inte gå som ett gammalt fyllo.
Men en dusch vore ju inte fel ärligt talat...
Jag kanske borde be mina gäster från igår natt om hjälp...?
Jag har aldrig hallucinerat ordentligt förr. Det var rätt otäckt, speciellt de ögonblick av klarhet när det slog mig att det naturligtvis inte fanns folk där men jag såg dem ändå nä jag tittade upp från min kära hink.

Det här med att sova när man är sjuk.
Jag tycker inte folk gör annat än att sova.
Jag klarar inte det¨.
Jag har totalt vänt på dygnet, för jag sov ju i princip ingenting natten till i söndags, slumrade till och från på dagen igår eftersom jag inte orkade göra annat när jag släpat mig från sängen till soffan vid ett på dagen efter att jag dränkt mig själv och sängen i ett par liter vatten.
Så inatt sov jag inte heller, uten tittade på "parkeringskriget", somnade framåt morgonkvisten och gick upp för en timme sen ungefär.

Nu får det vara bra med det här. Imorgon ska jag jobba, sådetså.

Dåligt

När man spytt i nästan tolv timmar i sträck, sprängt blodkärl i näsan och hallucinerat om människor som går omkring i ens lägenhet, då mår man inte särskilt bra.

Momentum

Det är i ögonblick som denna jag längtar hemhem som mest.


Där min hjärna borde sitta finns idag bara snor. Massor med snor, som försöker pressa ut mina ögon ur sina hålor, så jag blundar en stund för att hålla dem på plats.
Vem vill inte vara liten och pysslas om när man ligger hopkrupen i fosterställning, världen snurrar och illamåendet bara väller fram i vågor.
Vafan blire?

Mamma, jag saknar dig.

(Nej jag är inte full)

Hej här kommer segertåget!

Förlåt mig hjärtan.

Jag har försummat er å det grövsta, jag förstår att ni saknat mig och mitt meningslösa pladder oerhört, men jag hoppas att ni i djupet av ert hjärta kan finna styrka att förlåta mig, för nu är jag tillbaka.

Jag skulle kunna dra en sån där snygg liten ursäkt som alla verkar köra på nuförtiden.
Bloggpaus av personliga skäl!
Men jag vill ju inte ljuga för er. Jag har inga personliga problem som rättfärdigar attjag bara fryser ut er från mitt liv i en hel vecka.

Igår var det Torsdag, och inte vilken torsdag som helst, det var torsdagen då Danko Jones besökte Platens.
Det var awesome.
Jag och Amandagumman röjde gärnet och sjöng nog fan högst av alla på "Had Enough".
Det finns ögonblick då det är en stor fördel att bo i en stad där alla är dvärgar.
När man är på en Dankospelning tillexempel. Vi räckte över huvudet på alla, sweet.

Så idag är jag lite sliten, men det var det lätt värt.

 Och, om en vecka  verkar det som att jag kommer till skogarna för en liten visit. Bara så att ni vet och kan avboka nåt eventuellt möte med stadsministern eller vad ni nu har för andra mindre viktiga saker för er.

Dagens sökord

"Danska äppelbollar"

Nu stall och pussa på älsklingsmulen.

Herrens vägar äro outgrundliga

Den gode guden självt sade just till mig att lägga ner det här med övande inför högskoleprov, han bröt visst länken till övningsproven på studera.nu.

Jag lägger mitt öde i Hans händer.

Thank god it's friday?

Nej.
Här sitter jag, med världens ångest, jag har skapat sådan oerhörd press på mig själv att jag knappt vet hur sömmarna ska hålla. Jag förstår knappt hur man kan lyckas komma på så mycket att skapa probem av som jag gjort på sistone, idag, ikväll.
Jga borde se fram emot morgondagen, ledig helg och dejt med Buggan.
Det gör jag inte, jag vill bara gömma mig under sängen och gråta, gråta gråta gråta. Ni som känner mig vet kanske att det inte riktigt ligger för mig i normala fall.
Jag har så mycket att göra, laga mat, tvätta, städa undan, planera morgondagen, förbereda mig.
Men jag är så trött, jag borde nog egentligen skita i allt, sova och lita på att det löser sig imorgon, det gör det alltid.
Amanda, det här är en sån kväll!


Jag körde traktor i förmiddags.
Jag drog loss en lastbil ur leran och körde omkring med en kossa (död naturligtvis) dinglande från gripen.
Höhö. Quite nasty när jag tänker efter.
Så jävla macho är jag.
tjejen hela dan!

Äsch, dra åt helvete.