Your room is on fire.

God morgon, plåtstallet har brunnit ner och åtta hästar är döda.
Typ så. Fast i sex minuter.

Det är borta.

I'm a hustler baby

Jag kan verkligen bli galen på folk som pratar om vad mysigt och fint det är med vintern.

De som tar "härliga promenader" och "njuter av kylan som biter i kinderna".

Prova att jobba i minus tjugofem grader och blåst på slätten i tio timmar så får vi se hur jävla fantastiskt det är sen.

Ta eran vinter och kör upp nånstans.
Såhär ser nämligen sanningen ut.

 

I wish i could eat the salt off your last faded lips

Har för första gången i hela mitt liv klarat en hel Guitar Hero låt.
På easy.
Det är en stor dag i mitt stora liv.
Godnatt stora värld.

Så blås en kyss och fyll min kvot

Hej hästen, här sitter jag och tittar på Efterlyst, och rapporteringar om "Nya Lasermannen".
Jag undrar hur det känns att ha skjutit ihjäl så många människor och sedan se det på TV. Känner man skam, skuld, kliar det i samvetet? Har man något? Känner man sig stolt, nöjd, eggad, skrattar man åt det?

Nu har jag också tittat på Kungarna av tylösand och snygga bilder härifrån. Hej Facebook. Godnatt världen.

Jag vill inte ha mens i helgen.

Tom Tom Torrr Om Tom Tom

Det har nu regnat i två dygn, så  jag har börjat skissa på idéer till en ark. Det är bara att hoppas att det slutar regna snart, för den blir inte fager. Jag skulle inte lita på min förmåga att rädda oss från utrotning.

Det har varit en fin helg, med fint sällskap i fredags och... Sovande på soffan igår.
Men nu känner jag mig nästan sjuk, jag har haft en mordisk huvudvärk hela dagen, men efter ett besök på Maxi som resulterade i vaniljbullar och två sorters kakor känns det mycket bättre.
(Snygga killen - tjocka tanten?)
Internskämt, okej?
Men jag får inte bli sjuksjuk, för nästa helg är det Halloween JÖÖ.
Hoppas hoppas hoppas mina grejer hinner komma, då kommer jag se vild ut! Typ som vanligt alltså.

Fan, jag behöver ligga, men nä.
Nu ska jag avsluta veckan med Governor Andy, så nattens.

I'll do what all the idiots around you do

Jag fick en idé idag.

Eller ja, jag fick en igår också, men den var inte lika bra som dagens. Gårdagens idé var att jag skulle raka av mig håret igen.
Jag var faktiskt jävligt snygg.
Men jag vet inte riktigt om jag vill utsätta mig för helvetet att låta det växa ut igen när jag tröttnar ännu en gång.
Jag är helt enkelt inte lika kaxig som när jag var 15 bast. Då var det ett senare problem, som blev ett långvarigt problem. Jag minns alltför väl när snaggen var för lång för att kallas snagg, men kortare än allting annat, och definitivt för kort för att sätta upp. Hua vad jag såg ut.
Men ändå...
Skitsamma, jag kommer aldrig våga igen. Jag vågar sätta permanenta bläckbilder i min hud, men inte göra mig av med håret.  Naturligvis.

Men dagens idé är iallafall en ny programpunkt här i bloggen.

Eftersom jag är den klumpigaste miffoidioten som gått i ett par skor slår jag mig ju på ett eller annat sätt. Ganska ofta (läs så gott som dagligen). Därför tänkte jag börja med "Dagens Skada"
Dagens skada den 18 oktober är lårkakan på vänsterbenet. Jag blev sparkad av en fölunge.
Jag tror hon var lite bitter på mig efter att jag penicillinat henne de senaste 5 dagarna, så när jag kom i närheten strök hon öronen bakåt och till slut vände hon upp röven och slog.
Jag är glad att de inte har skor säger jag bara.
Bild kommer kanske imorgon, om det ser roligt ut.

Gravity's calling.

Jag är morgonpigga tjejen idag och har hängt gäng i tvättstugan sen 6 imorse, det tycker jag är rätt imponerande. Mitt sällskap därnere verkade dock inte lika imponerad när jag dundrade in i mjukisbyxor och morgonrock, han tittade lite skeptiskt på mig.
Det har varit en fin ledig helg, med fest i fredags med Morgan, Sofia och hennes pojkvän mfl.  Jag blev naturligtvis klapprak efter en förfest på en flaska vin och en tequilashot, men jävligt roligt hade jag! Hemfärden blev sådär stabil, fick gå och fick sällskap av en grek som inte pratade svenska och knappt engelska heller, jag fattade fan ingenting, men det hade vi iallafall gemensamt.
Tillslut lyckades jag iallafall fly från sagda grek och kunde promenera sista biten själv.
Hade det inte varit för att dumMorgan skulle jobba idag hade det blivit ännu en tvådagars, men det kanske var lika bra att jag blev utan. Dels pga näsblodskaoset som utbröt i fredags (sovit dåligt ellör?) och dels vet jag inte om jag klarat av ännu en kväll med karlskrällets klädpanik. Mammas död, jag har sällan skådat värre.
Igår blev en sovdag. Bakfull som ett as vaknade jag i min kaviarsäng (somnade på en macka med kaviar när jag kom hem tydligen) och åkte till stallet på förmiddagen, mötte upp mamma som kom med ett nytt köksbord till oss (så nu har vi tillräckligt med stolar, wie!), gick en sväng på IKEA och åt lunch. När jag kommit hem slocknade jag på soffan tills Dan tyckte det var dags för mat, då släpade jag mig med till Willys och halalaffären, hem igen, lagade mat, åt den och började titta på kvällens film, Machine Girl (japaner är genier, typ) innan jag slocknade igen. Jag vaknade till en gång precis tillräckligt länge för att konstatera att jag kanske skulle gå och lägga mig, sen somnade jag om. Strax efter ett kvicknade jag till såpass länge att jag kunde förflytta mig från soffan till sängen.
Gårdagkvällens kommentar blev iallafall när Dan slog på Eclipse och jag panikslaget utbrister;

"Du kan inte göra såhär mot mig?! Jag går ner och ligger med grannen!"

 

Men ju ska jag få på mig ett par trosor och åka bort till Hööks för att köpa ett par tömmar till lillkillen, nu ska han få.

They will hate us for our love and pride

Jag har inte riktigt hämtat mig efter dunderhelgen än, jag är fortfarande helt förstörd och sjukt trött.
Men det artar sig, ska sova tidigt ikväll igen och hoppas på att jag kvicknat till imorgon.
Det var en sjukt fin helg iallafall, och jag älskar mina fina vänner så mycket.
Jag har så mycket att berätta om helgen att jag låter bli för att det inte ska ta mig hundra år och en hel bok!
Jag har ju faktiskt tre vänner här i Linköping nu, det artar sig!
Imorgon börjar det en ny tjej på Segorp, så snart kanske min och Amandas helgdröm går i uppfyllelse!
På tal om helg, jag kommer nog inte till skogarna nästa lediga heller.
Jag vill träffa alla, meeeen jag vill ju festa med Märtis, Dan, Amanda och Sofia här i Linkan också. Det tar emot att lämna den här fantastiska staden för att spendera mina ena två lediga dagar i skitskoga.
Men vi får se. Det spörs. God natt.

How light is a light?

Den 21a September 2010 är en dag jag kommer minnas med ömsom fasa och ömsom fniss.
Den började bra, jag var i god tid till jobbet, plockade upp Amanda och for iväg.
Sen var katastrofen ett faktum.
Vi kom i godan ro åkande på vägen och skulle svänga av, in på grusvägen som leder mot Segorp, då plötsligt hela instrumentpanelen lyste upp.Jag fattade ingenting, för verkligen allt tändes, handbromslampan, bensinlampan, säkerhetsbälteslampan, rubbet.
När jag svängt och bromsade in för att kolla vad som var felet började bilen skrika helt vansinnigt och ett moln av rök och ånga som var lika stort som bilen bolmade ut ur motorhuven.
Både jag och Amanda höll ju på att smälla av, vi trodde på riktigt att min lilla ärta skulle sprängas och spridas i småbitar över hela bygden. Men när jag stänger av den och låter molnet skingras är det bara en lampa kvar som lyser. check engine.
Jag lyckades iallafall  köra bort den de sista metrarna till gården utan några större missöden och får tag på Stellan för att han ska få ta sig en titt, och han börjar gasta om topplock,  att jag kört med för lite vatten i kylaren och reparationer för tusen och åter tusentals kronor.
Som tur var var inte Leffan av samma åsikt.
Jag hade INTE för lite vatten i kylaren.
Det var INTE topplockspackningen.
Det kostar mig INTE 20000 kronor att laga den, så jag slipper både sälja hästen och gå på gatan.
Det var ett slangfäste som totalt krackelerat, så jag behöver bara köpa en ny sån för 800ish kronor, det är fortfarande mycket pengar med tanke på min ekonomi, men det ringer vackrare i mina öron än 20 papp.

Dagens kommentar som lockade till måååånga skratt var iallafall Maj Lis när hon gastade om vad synd det var om kalvarna och tiill slut säger;
-Nej, ni borde verkligen klä av Leffan och släppa ut honom naken i regnet så får han se hur det känns!
Det var inte okej att varken jag eller Amanda kunde se Leffan utan att föreställa oss honom skuttande naken i regnet, eller ligga fläkande och gräsätande i solen med magen i vädret.
Amagad.

Jag och Märta är inofficiellt utnämnda till Linköpings sämsta bussresenärer.
Det var fint.

You see nothing but the red lights

Det här med valvakor är visst inte min grej, var lite väl trött imorse, lyckades få på mig trosorna bakochfram utan att märka det förrän på lunchen.
Eller märkte det gjorde jag, jag tyckte att de satt jävligt illa, men klockan ringde inte.
Jag kan ju inte säga att jag är jättenöjd över valresultatet, men det är ju nåt att minnas, att det första valet jag deltog i var det val då pajaspartiet SD tågade in i riksdagen med 20 nazister på sina mandatstolar.
Vad fan hände?
Vad är det för obildade nötter som faktiskt låter sig inbillas att SD har något att erbjuda som kan berika sverige?
Jag hoppas på att det är proteströster som går över, och jag hoppas på att de inte lyckas ställa till med alltför mycket fanstyg. Det spörs.

Jag har fortfarande svårt att vänja mig vid att Lindex är höstens bästa affär. När handlade jag där senast liksom?

I want you to do me with a tommy-gun baby

Snacka om att jag har tappat formen. Jag har misslyckats med att ta en ordentlig sovmorgon 2 dagar i rad nu. Strax före åtta pallrade jag mig upp igår och halv 10 idag. Två veckor kvar till nästa chans, strålande.

Världen ÄR liten.
Jag känner inte ens tio pers i den här stan, men när jag var på ikanohuset förut, precis innan jag skulle gå därifrån, lyckades jag springa på två av dem, Morgan och Stellan. Så jag slog mig ner hos dem innan jag drog mig vidare till Biltema för att köpa en flaska låsspray till min cykel. Jag trodde nämligen att det kärvat ihop totalt, då varken jag eller Dan fick upp det innan vi skulle iväg till bion igår.
Jag började få lite panik för Märtas skull, eftersom hon har min lilla blå till skolan om dagarna.
När inte heller låssprayen funkade och låset fortfarande satt som berget började jag och Dan diskutera hur vi skulle bryta upp det på mest effektiva sätt. Men det är ett ordentligt lås, så det är ingenting man gör bara sådär.
Så innan operation lås skulle ta sin början ringde jag ett fåfängt och idiotiskt samtal till Märta för att fråga om hon gjort nånting med det.
Hon hade naturligtvis bytt lås. Mitt lås sitter på hennes cykel, och hennes lås på min. Inte så jävla konstigt att det inte ville gå upp.

Världen är även liten på andra sätt.
Jag slår vad om att 90 % av Linköpingsborna är under 1.70 m långa. De är SÅ SMÅ!


Min förälskelse i Alice dog lite litegrann igår, för trots att Afterlife är Resident Evilseriens näst bästa film (mycket tack vare de feta effekterna, det var jävligt coolt i 3D) så var hon alldeles för... Glad?
Bara kommentaren "tack för att du gjorde mig människa igen" var fel. Hon ska vara arg och gangsterbitchig.
Men Resident Evil har ju fortfarande ett av världens bästa soundtrack, m-m-m. Det är värt att se dem bara för musiken´.
Men nu ska jag dra mig ut till stallet, innan kvällens inplanerade städning + valvaka.

You're gonna go far kid.

Nu sitter jag i soffan i väntan på en chans att överta mitt forna revir - badrummet - för att göra mig snygg inför kvällens äventyr, dvs bio med Dan.
När katten är borta dansar råttorna på bordet säger man ju, så vi har passat på att lyssna på fin musik och titta på Resident Evil nu när Märta lämnat oss för skogarna.
Så det får naturligtvis bli Afterlife ikväll, brillorna på!
Alice är en av mina favoritrollfigurer i hela världen, men hon komme aldrig i närheten av Wednesday Addams. Vilken tjej alltså!

Det är skönt med lite ledighet, även om förmiddagen tillbringades på jobbet. Men det är värt det för Skruttens skull.
Förutom stall har jag hunnit med att rösta (vuxna tjejen!) och att laga världens godaste lasagne med dr D.
Jag tycker fortfarande att det är vansinne att partier får bilda allianser.

Om en månad kommer jag nog hem. Observera nog.
För nästa ledighet är det kalas på Stiglötsgatan 43. Det ska bli spännande.

Dan o Märta är bäst!!!

Little supernovas in my head.

Har gjort 2,5 veckor på jobbet nu, och jag trivs fortfarande som fisken i vattnet, dessutom kommer Skutt på lördag, som jag har längtat!
Jag har lyckats tigga till mig Dans gamla cykel så jag ska kunna genomföra min eminenta plan att rida på lunchen trots att han inte ska stå uppe vid stora stallet.
Just nu är det rena semestern, nästan alla är på bete och snart är alla betäckningsston borta (skönt!), men Leffan lovade idag att det snart ska bli ändring på det, nästa vecka ska en helvetes massa kor flyttas (en hel del hästar också för den delen) och ett helt gäng hästar ska tas in och börja ridas.

Så idag var löjligt lugnt, på gränsen till långtråkigt till slut, det enda vettiga jag egentligen gjorde förutom vardagsrutinerna var att jag hjälpte Leffan sadla Pirello, betäckte ett sto och red Ems+ ryckte hans man under noga övervakning av Morgan, medan jag fick berätta delar av mitt livs historia. Övervakning och inspektion (snok) är tydligen hans grej. Så nu ser Ems nte riktigt lika travaraktig ut, det känns bra.

Jag har inget värst spännande liv just nu, men jag får väl börja hitta på lite actionfyllda detaljer, jag bor ju trots allt i Skäggedjungeln, vad som helst kan hända här.

För det blir inge raj-raj, när lampa ä släckt

Anna gav mig chocken på jobbet idag. En sådan våldsam chock att jag ångrade att jag inte skrivit nåt testamente eller sista vilja.
Jag skulle hoppa Tessla, den största mongobitchen till pissmärr jag träffat.
Jag var helt förstörd, och det blev inte bättre när satkärringen inte ens skulle komma in från hagen. Det tog jag som ett tecken från Han Där Uppe att det var en dålig idé. När jag väl fått in kräket kastade jag mig över Stellan och ylade om hur fan man bar sig åt för att hoppa en häst som springer mer baklänges än framlänges.
Han lyckades lugna mig, ett ögonblick. Sen såg jag mitt liv passera framför mina ögon när jag skulle ut med henne i ridhuset.
Men jag överlevde. Hon hoppade som en klocka, det stora problemet var att få henne att röra sig framåt, och göra det genom en hel sväng. Jag lyckades åka på en rejäl smäll i huvudet när hon la en av sina berömda tvärnitar och kastade sig bakåt.
Så nu i efterhand känner jag mig lite som Lina i Linas kvällsbok, när hon upplyser gud om att det där med kyrkan och alla böner, det är ju sånt man säger när man är desperat. För desperat var jag, och skräckslagen.

I'm not breaking down, I'm breaking out.

Last chance to lose control.

Mina älskade vänner ahde lagat mat när jag kom hem från jobbet vid nio ikväll. Stuvade makaroner och köttbullar kitlade dödsskönt i kistan.
Första dagen på jobbet blev en lång en, för jag åkte med till Motala för en liten pay&jump tävling, där Leif, Amanda och Morgan var med med blandade resultat.
Jag fick rida två hästar idag, en treåring som säkert kan bli trevlig om hon får lite spring i benen, och en riktig satkärring, en fyraåring som bara stod och stod, när hon inte sprang baklänges det vill säga.
Jag har också jagat ston, fölungar, åkt slaktbil, betäckt ston (en sprack, som fan, ew) och hundra andra saker. Jag är trött.
Imorgon måste jag städa och få iordning som fan, för på onsdag kommer det en hel drös med nördar som Dan ska laga mat åt. Hur fan ska vi få plats 14 pers här? Toastolar och badkar är lösningen har jag hört.
Sen kommer bilder på lägenheten, jag lovar.

Always the summers are slipping away

Find me a way for making it stay.

Om jag kunde stanna tiden nu vore jag lyckligaste tjejen i världen. Och så var jag redan det.
Jag sitter just nu i våran lägenhet i Skäggetorp och lyssnar på ljudet av tåg utanför.
Lägenheten är ju en jävla röra, men det blir nog bra. Badrummet och köket har vi ju fått relativt bra ordning på, men sen.. Hua.
Det har iallafall kommit upp lampor i (halal)hallen och vardagsrummet nu.
På onsdag ska vi ju tydligen få främmat, elva stycken dessutom, som Dan ska laga middag åt. Så det är bara att jobba på, det vore ju trevligt om det kunde vara någotsånär städat då.
Imorgon är första dagen på jobbet, det pirrar lite i magen.

Look I'm as high as the sun

Nu är jag så gott som färdigpackad. Lite kläder kvar som hänger på tork bara. Och stallgrejer.

Idag har varit så sjukt jäktigt, det har varit jobbcoacher (jag och Mari är SÅ seriösa) , arbetsförmedlingen, vårdcentralen, Jysk, Life, Willys, 3säljare, otaliga telefonsamtal och lite nöjesärenden (som resulterade i ett par nya skor och en byxförälskelse). Dessutom har jag hämtat den förlorade cykelnyckeln hos Göran, köpt en ny cykel, varit i stallet och tillochmed ätit. Och packat. Vid niotiden blev jag tvungen att kasta mig iväg till Coop, eftersom det plötsligt rådde akut brist på flyttkartonger i det här huset.

Nu är klockan 00.59 och jag ska sova. Ensam dessvärre, men shit happens som de säger.

Varför upplyste ingen mig om att det är såhär jävligt att flytta? Hade jag vetat det hade jag bott hemma för alltid.

<><>

<>

<><>

GrisRummet. Mitt alldeles egna.

Förrädare förenen er, här dansar vi i smuts.

Här dansas det inte alls. Här packas det.
Eller nej fan, det gör inte ens det.
Det här med dygnsrytm är något jag tappat totalt den här sommaren, den började bli lite skev även när jag jobbade, och nu när jag är ledig har det totalt spårat ur.
Som bevis på det talade just spåkulan om för mig att jag inte ska gå och lägga mig senare än 23, för jag är alldeles för seg på morgonen. No shit Sherlock?
Jag undrar hur många gånger de senaste veckorna jag och mamma har gått om varandra med bara några minuters marginal på morgnarna.
Jag undrar hur många gånger jag ens sovit hemma de senaste veckorna.

Igår hade jag planerat att göra en massa tråkiga, nödvändiga grejer, det gick inte så bra. Jag kom upp vid tvåtiden (kom i säng halv sex, så det var okej ändå) och var en zombie hela dagen. Jag lyckades ta mig ut till stallet, men orkade inte rida. Jag tog mig faktiskt till Ö&B också, för att införskaffa mig flyttkartonger och lite annan bråte.
Jag packade faktiskt tre handdukar när jag tänker efter.
Men lördag känns fortfarande så vansinnigt avlägset, samtidigt som det nästan knackar mig på axeln nu.

Jag börjar tillochmed bli lite Karlskogasentimental, jag förstår nu att det trots allt finns saker och människor som jag kommer sakna. Ögonblicken då jag inser att det här är det sista jag ser av platser och välbekanta ansikten på länge.
Som när jag och Nuls satt utanför hans lägenhet i söndags, eller när jag stod i Youcefs hall i onsdags (torsdags morse) och sa hejdå till honom, Johan och Karro. Tillochmed en sån liten sak som att jag inte kommer ha nån att trakassera på helgnätterna (hähä) känns konstigt. Det knyter sig faktiskt lite i magen.
Men det spelar ingen roll. Jag kommer träffa dem och er andra igen.
Den här lilla obehagsfågeln som fladdrar väger ingenting mot lyckan av att jag är på väg, att jag ska komma ur det här lagret hud som blivit alldeles för trångt.
Det har blivit dags att växa.

It was all too much for the alien

Imorgon åker jag till Segorp för att spana in det (förhoppningsvis) nya jobbet.
Jag fick bya bort onsdagspasset på Gråbo, för då ska vi åka och titta på en lägenhet.
I slummen.
I Skägget.
Bland invandrare, pundare och gamlingar.

Det blir nog bra.

Bara jag kommer härifrån blir allt bra.
Mitt enda problem blir att jag ska överleva på i princip ingenting i tre månader efter att jag skrivit in mig hos arbetsförmedlingen, det vill säga nittio dagar från och med på måndag.
Tur att jag har två fantastiska vänner med mig dit iallafall. Vem behöver mat när man har dem?

För att fira vår annalkande flytt ska vi på Statt imorgon kväll.
I left my head and my heart on the dancefloor.

Jag är ensam.
Det enda jag begär är en kanelbulle med kaffe eller snygg man.
Fast helst det första.

Kan man annat än att älska nattensmess.se?

Jag ska faktiskt ha en hemmakväll ikväll. Den första fredagen sen studenthelgen (jag var sjuk, okej?) som jag är nykter tror jag.

Jag klagar inte, det är rätt mysigt. Kräftor står ju på menyn.

I choose to live.

Jag är SÅ sugen på Fanta exotic, får bli en sväng förbi OK imorgon på väg till jobbet tror jag bestämt!

Jag tänkte tvätta. Det slutade med att jag rensade ur byrån och en av garderoberna. Ska jag flytta snart måste jag ju hålla lite ordning på grejerna ^^
Så imorrn fortskrider projekt storstädning.
Ut med den gamla Fraj, in med den nya.
Jag är verkligen min mors dotter, hon suckade mångt och mycket om min rörighet och min samlarhysteri, men allt eftersom jag kom längre in i garderoberna hittade jag en hel del mystiskt som inte tillhör mig, fårskinnsbitar, en vante, en fluff till en brösta och en rattmuff. Tror vi att nåt av det fick slängas? Nä.
Jag är lika mycket samlarns tös som en samlare själv!

Hon & Han, de drömmer om varann.

Och så gjorde de inte det! Ha.

Hon drömmer om Henne och Linköping.

Jag och Helena börjar fundera på om det inte spökar på Gråbo trots allt.
Först Mackans bror som tydligen sett lampor tändas och släckas på kvällarna.
Nu var det konstiga fotspår i hallen, igår tog vi ut mattorna och skurade golvet där, imorse hittade vi spår efter blöta, bara fötter genom hela hallen.
Det var lugnt på jobbet idag, så vi tog en "rast" på över en timme och plöjde runt i hallonsnår. Det jävliga var ju bara att det var lika mycket brännässlor som hallonbuskar, så jag är alldeles rödprickig och har utslag efter nässlorna över hela mig. Men det var det värt, för satan vad gott det var!

Nu ringer telifonen, puss!

This town's a virus.

Jag ska härifrån.
Jag och Märta ska härifrån!
Eftersom Arphus sket sig så fick jag tänka om, snabbt som bara fan.
Det är då man ska ha en mamma med kontakter. Så nu har jag chans till jobb hos Leif Segorp, på Segorps gård utanför Linköping.
När jag är klar på Gråbo ska vi dit och titta. Det låter helt galet bra, och då kan jag och Märta dela lägenhet. I Linköping. Vi ska ut i stora världen. Tillsammans.

Freedag ska bli spännande.

Jag blir mer och mer sugen på PiP för var minut som går, men jag borde verkligen hålla hårt i slantarna.

"Nu arrangeras det ju metalfestivaler i varenda syrénberså..."

You're pretty when you're mine.

Vi höll sams, en hel helg (förlåt för i fredags, jag minns det inte men jag har en känsla av att jag var otrevlig) och en hel smskonversation. Det är imponerande, vi kommer kanske inte klösa ögonen ur varann trots allt.

Peppar peppar...

Imorgon ska jag köpa torsdagsbiljett till PIP, fika och spika ett Londondatum.
GEMÄETTJOBB!

Det finns en tvreklam som gör mig vansinnig. Riktigt riktigt knäpp. Det är stadsmissionens snack om att vi ska be Norge om hjälp med stockholms bostadslösa. Har inte Norge egna sådana? Vad ska de göra åt saken? Ska vi skicka våra dit så de kan jobba nakna som slavar på oljeplattformar så de får råd med en lägenhet eller vad fan är grejen?

You make me sick, because I adore you so.

Jag måsre skära ner på det här med tvådagars (tredagars om vi ser till hela veckan), både för kroppens skull och för plånbokens. Jag var slutkörd, men det har varit sjukt kul, som vanligt. Den enda fetmissen i helgen var ju att Fjärtis inte kom in på Statt i lördags.

11 dagar till arbetslöshet. Det här är inte okej. Jag trodde ju jag skulle klara mig.
Jag tar verkligen vad som helst, var som helst just nu.

Sex education <3

Turning back to my special place.

Vad fint :)
Jag önskar er all lycka till, det tror jag ni kan behöva.

Kissa arton gånger till, snygga till sig och sen ferre med de sniggaste.
Luvely, men inte så pepp, än.

One day I will eat your brain and it'll be great.

Hej älskade vän urinvägsinfektion. Jag har saknat dig, och din vän tranbärssaften.
Är väl uppe i ett par liter snart, och magen känns (och ser ut) som en vattensäck. Jag är riktigt läcker idag med andra ord.
Men nu ska jag få på mig ett ansikte innan det är dags att byta ut saften mot vin. Synd att jag inte är lite förutseende och har en flaska saft på jäsning. Tranbärsvin, är det grejen tro?

Det var så skönt när du dök upp, så jag blev av med honom.
Och nudå, var det lika skönt när jag försvann, så du fick tillbaka honom? :)

A million faces each a million lies

Jag lever på minnet av VNV Nation.

Jag och Skutt tog en tur i skogen förut, ensamma för första gången förutom på gärdet.
Jag har nu hittat hans akilleshäl. Myror. Jag har aldrig sett honom med en sådan skeptisk "du-menar-väl-inte-allvar-med-att-du-ska-göra-såhär-emot-mig" blick förut!

Jag är så sugen på utgång, jävla Helena som sparkade igång partyprissen i mig på jobbet förut!

I got it all, yes it's true

En regnig men fantastisk Arvikavecka är till ända. Jag måste få tacka alla dem som gjort den så bra som den var.
Jag var fullast, snyggast och mest odräglig av alla. Jag har sparkat folk i röven, hällt vatten på andra, skrämt barn och slagits i publikhav.
Årets stora nyfunna kärlek är Simian Mobile Disco och årets spelning VNV Nation. Längst fram på min första syntförälskelse, det är stort.
Årets nit var ju lätt Kilten iallafall! Haha!

Camp Elak var grejen, även om man blev väckt av RIVERSIDE, MOTHERFUCKER och fötter i ansiktet emellanåt!
Nackdelen var ju lukten. Fy satan vilken stank. Aldrig mer så nära pisstaketet.

Jag har fortfarande inte duschat sen i Torsdags, så jag luktar vedervärdigt. Men kläderna är tvättade och tältet vädrat iallafall. Vi ses nästa år vänner!

I'm pretty when I lie.

Dagens stora projekt har ju utan tvekan varit hur fan vi ska packa den lille gröna för att vi ska få plats. Jag tror faktiskt det går! Det enda är att jag tror vi måste vända på steken, men det blir ett senare problem.
Jag har längtat SÅ mycket och SÅ länge efter det här, och nu är det dags igen. Imorgon far vi!
Jag tror min tumme faktiskt ramlar av snart. Det är ett problem. Acta och jag var på stranden förut när vi skrivit ut Arvikabiljetterna hos Peter och Anna. Vi busade med en pinne, hade dragkamp och jag slängde runt henne hängande i pinnen. Plötsligt skulle hon ta ett nytt tag och hon satte gaddarna rätt i min höögra stackars tumme. Och det fattade naturligtvis inte hon, utan hon ruskade om den rätt ordentligt innan den gled ur hennes vildsinta dreglande käftar. Jag lyckades hålla tillbaka ett illvrål, men trodde nog ögonen skulle ramla ur huvudet på mig, för ont gjorde det, blödde också för den delen. Hon bet inte hål på tummen, men mosade ju nageln, så under nagellacket tror jag inte det är nån vacker syn.

Happy thoughts. Arvika. Så länge jag inte får rabies är jag nöjd :)

I look like a woman but I cut like a buffalo.

Herrejesus. Vilken jävla stjärnkväll jag hade igår. Eller jag vet inte egentligen, men den var onekligen spännande iallafall.
Eftersom jag och Märta är snabba som vanligt skippade vi grill i Bråten, men skulle möta upp folk vid repan istället. Eftersom jag hade ruggigt onda aningar var jag ärligt talat redo att skita på mig.
Det blev som jag misstänkte, och jag möttes av vad jag misstänkte. Det kändes verkligen som att lägga locket på, och jag stod inte ut alltför länge.
Red brick och shots lät som en superb plan eftersom jag var alldeles för nykter för mitt eget bästa.
Jag har aldrig. ALDRIG blivit så full på tre shots. Nånsin. Mammas död vad de kittlade dödsskönt i kistan. Och den fjärde, eller ja, sista halvan jag fick, slog nog lite väl slint.
Men mammas död vad allt urartade och vad mystiska situationer jag försätter mig i. Arvika blir ett äventyr.
Men, jag är tacksam för att jag lyckades hålla mig till mitt nya motto. Alla idéer är inte bra idéer.

"Jag är ingen jävla ginger iallafall."
"VAD sa du?"
"Att jag fryser väldigt mycket ikväll"

Fan vad du är bra Märta Monroe. Hästansiktet älskar dig, slappfitta.

Jag längtar så efter IAMX som jag tydligen inte får se.

I want to know how to survive in the nightlife.

Det går sådär nämligen.

Jag längtar SÅ mycket efter IAMX.

I will spank your ass just for fun.

Bilen till Arvika är kirrad, det blir Atos för hela slanten. Nu ska vi bara komma på hur i hela fridens namn vi ska få plats med mig, Märta, Nuls och all packning. Bara tanken på att få plats med mitt och Märtas monstertält ger mig rysningar.
Jag längtarrrrrrrrr!!!!
Nu är jag ledig från  Gråbo fram till på Fredag, så om bara det fina vädret vill hålla i sig ska jag steka sönder mitt kära sälspäck. Och vara full, men det behöver jag inte fint väder för att klara av.
Om jag och Märta fortsätter i den här farten kommer vi platsa med alla parkbänksdrägg innan sommaren är slut.
Statt i onsdags, cykelturen hem morgonen efter var lagom pinsam, speciellt när jag mötte chefen en timme innan jag skulle börja, fortfarande iklädd den lilla svarta med skorna på cykelstyret. Hä.
Fredagen tillbringades på Badstugatan med vin och filmmys. Sen bevisade jag återigen för mig själv att jag måste lära mig att inte alla idéer är bra idéer. Jag åkte till Bricken för att prata lite, kom hem efter fem. Puh.
Lördagen bjöd på Degerfors och stofilerna i Nationalteatern, hade riktigt riktigt roligt! Sen när det var dags att återvända till Karlskoga plockade Märta på sig en fantastisk blombukett i blomlådor och rabatter innan vi gick till Red Brick. På väg därifrån hittade vi "mannen i mitt liv". Världen är bra liten! Tack vare honom har jag rivit upp hela mig på en häck, det ser ut som om jag varit i slagsmål med ett lejon! Aj.

Sova ikväll kanske vore nåt?

Men nästa vecka måste det hända nåt roligt igen, annars skriker jag, okej?

I left my head and my heart on the dancefloor

Är JÄVLIGT taggad för Statt ikväll.
Men, jag är smärtsamt medveten om att det inte blir några tiokronorsshots, 2 drinkar +2 shots för 50 spänn eller nåt dansande på baren.

Men det känns iallafall som om det är hög risk att jag får cykla till jobbet imorrn!

We might fall.

Och som vi gjorde. Kaosartad skitförbannad midsommarhelg. Men nu är det gjort, vi överlevde, jag överlevde.
Trots smärtan i dina ögon, kniven som den blicken satte i hjärtat känns det faktiskt som om det var rätt. Tyvärr kan man ju tycka. Så nu är det bara att vänja sig, men det kommer ta tid. För även när det var som sämst var det ju vi, det skulle vara vi. Planerna och drömmarna inför framtiden levde kvar, men nu ska de raderas och ersättas med nya.
"Robinlådan" är skapad. "Robinmappen" på datorn ska också bli till. "Robinplatsen" i hjärtat kommer alltid vara kvar.

Äckelkänslorna är det bittraste av allt.

Alors on chante.

Och vi kommer inte längre

Vi är tillbaks på noll

Men ingen kommer sörja

Vi har spelat ut vår roll

Vi glömmer hela skiten

Det betyder ingenting

Vi skulle kommit längre

Men räckte inte till

Vi blev som dom jävla andra

 

 

Förlåt.

 

Jag gick från min vildaste och bästa partyvecka någonsin till det värsta någonsin. Skyll det på mig, jag är van.

Jag ska göra som Pikatchu och flytta till Grekland.

Student, på riktigt.

Nu var det fixat färdigt, över och ut. Mest av allt ut. Men jag skulle behöva en extra studentvecka, en frisk sådan där jag faktiskt fått en chans att förstå att det hände och för att få en chans att gå ut hela helgen som planerat. Men det var helt fantastiskt. Balen i måndags där Lillerudarna var vackrast på stället, tjärn i regnet i tisdags där de tappraste tappra söp järnet så som det ska vara´. Den kvällen lurade vi också Kjells dotter, vilket nog tillhörde kvällens höjdpunkter!

Vaddå, dricker sprit? En regnig tisdag, alldeles ensamma, vi två på vårat rum? Nejnej, vi städar!

Studentbalen/festen/fylleslaget sov jag mig igenom efter att ha klämt en pizza inne i stan och städat hela rummet tillsammans med Märta på en och en halv timme. Det var en jävla bedrift.
Jag vet inte hur veckan ska beskrivas, så jag råder er alla att kolla mitt album. För en bild säger ju mer än tusen ord, och det finns en del att säga.
Tack för de tre bästa åren i mitt liv, tack för all vänskap och alla upplevelser.

Nu var det slut på sentimentalitet, imorrn åker vi, så det börjar bli hög tid att börja packa!

Kött fifan.

Sean banan är numera pappa till alla rumpor här <3

Brun brunare brunast.

Förutom på en fläck på ena vaden där Acta just slickade i sig all färg. Det ska bli spännande att se det färdiga resultatet imorgon när jag duschat av det överflödiga.

[x] grus i ögonen
[x] mastodontgäsp
[x] frusen
[x] ensam
Det duger åt mig. Nu blir det sängen.

Gällivarehäng, fan va fint.

Ligger illaluktande bakfull och trött i min säng, ska sova en stund, sen städa helt vansinnigt.
Kvällen igår var super, trots att jag var den drygaste bitterfittan på länge! "Förfesten" på Båten bestående av Daiquiri och skitsnack var mysigt som skrutt!
Sen höll jag mig (kors i taket) nästan uteslutande till Tequila. Ännu ett tecken på att jag inte är som jag ska!
Lars den raringen hämtade oss vid två, för att sen skrämma skiten ur oss när han kom gående efter att ha släppt av oss bakom svinhuset. Jag plöjde barfota i mörkret genom en helvetes massa brännässlor. Det var inte riktigt lika kul som det låter. När vi mötte Lars blev vi stående som rådjur framför billyktor och bara stirrade, tills vi la benen på ryggen och sprang. Vi trodde nämligen han var den ena halvan av den dubbla jouren som gick den natten. Vi gömde oss bakom Marviken och planerade att kasta oss över ett staket och in i skogen om "jouren" skulle komma. Då fick jag mig det godaste fnissanfallet på länge, när stackars Oskar började hicka och Amanda fräste hysteriskt "Är du helt dum i huvudet eller!?". Lite skärrade av upplevelsen vågade jag och Märta inte ge oss över hela skolområdet till Sällskapet där jouren dessutom bor, så vi följde med till Spetters där fyra ninjor vigt kastade sig in genom fönstret. Eller inte, jag ramlade nästan igenom.
Det var segt att gå upp imorse och sätta sig i bussen för att åka på allmogedagarna. Speciellt som jag åkte med praktikanten som hade lika god anledning att inneha ett körkort som en hjärndöd mongolid i respirator.
Så hade jag ingen näradödenupplevelse av bakfyllan fick jag det ju iallafall av bussfärden.
Men, som alla nog vet. Man kan ju inte skylla på praktikanten.
Jag flydde från allmongodagarna för att göra nytta, men jag orkar inte. Speciellt inte sen Johan ringt och blixtinkallat till krismöte ikväll angående balen. Jag och  Annie tar det via telefon sen, vi pallar inte.
Vi behöver ingen kris just nu.

Get On My Horse (WoW Heavy Metal Edition) Extended

Glad gladare gladast!

För jag är klar klarare klarast med allt som heter arbeten på Lillerud! Jag gjorde den sista fysikkompletteringen imorse, så nu ska listan eldas upp! Vi startade firandet lugnt, det blev sol bakom Spetters med Amanda och Stieg Larsson, vi hade mycket trevligt. Ikväll blire desto bättre, feztfeztfezt med  de bästa, kvällens erbjudanden gäller Tequila och Tequila Rose, m-m-mmmmmmm!!! Jag tror ankan är gjord för mig och endast mig, för båda kvällarna vi varit på Yippie-Ki-Yay Wednesday har jag haft anledning att fira. Sist högskoleprovet, nu att jag är fri som en jävla fågel från skolarbeten.
 Temat är Mexiko, men med tanke på vad törra folk är i den här stan orkar vi inte spöka ut oss, därför drar vi gränsen vid mustascher på händerna. Jag är så peppad och vill bara att det ska bli kväll. Meeen, först ska rummet städas ett par timmar så tiden kan gå!

Om två veckor är jag stenfull i Grekland.

Och imorgon ska jag vara stenfull på Ankan igen för att fira friheten i förtid. Jag hoppas "vår" bartender "Ola Svensson" jobbar ;)
Jag ska iallafall inte bli full på konjak i armhålan igen. Det funkade inte riktigt som jag önskade. Jag ska inte heller låta mig förvandlas till en VHS-mumie eller nästan sprättas sönder av ett svärd.
Det nästan bästa med utgången är att jag slipper fixa sminket själv, eftersom Amanda ska finslipa balsminkningen som hon lovat att hjälpa mig med på måndag.
På fredag ska jag sjunka lägre än jag någonsin gjort förut. Jag ska solduscha. Jag vet ju att Björnen hoppas det ska se ut som skit, men ni andra kan väl hålla tummarna för att jag varken blir orange eller fläckig?
Man kan ju undra vad som tagit åt mig, jag ska skaffa fejkbränna av värsta slaget, plus att jag har införskaffat två blommiga plagg. Världens sötaste byxdress från Lindex och en klänning fån Bubbleroom. Det måste vara hormonrubbningarna.

Jag förstår ju mer varför du ville ha den andra än den där...

Jag har upptäckt en enda dålig sak med mina älskade gladiatorsandaler. Efter gårdagens utflykt på ekologilektionen har jag fått en första antydan till randiga vader. Sexigaste solbrännan ever, here I come!
Jag är en enda fysikkomplettering ifrån studenten nu. Min oändliga lista har krympt till en enda punkt. Och den ska bort imorgon!
Nu ska ni få höra en hemlighet, jag läser Stieg Larsson. Det är ett bottennapp och går emot alla mina principer. Det värsta är att jag tycker den är bra.
Nu ska jag duscha och förhoppningsvis slippa skölja håret i handfatet!

20 dagar kvar!!!!!

Stressfinnar
stressmage
stresshår.
Min stackars kropp mår inte så bra.

RegnSolRegn?

Matte nationella kunde ha gått bättre. Meeeeen, G iallafall. Kändes det som. Tack gode Gud för högskoleprov!
Jag och Märta fick in projektrapporten häromdan, wieee! Det var en stor tyngd som lättade från mina axlar!
Eftermiddagen slog nog alla rekord i att vara oseriös. Vi kallar det fysik, andra kallar det dagisfasoner.
Vi åkte med fysikgrupperna in till Mariebergsskogen (efter att vi cruisat i Karlstad centrum med Eriks lyxraggarbil) och lekte i lekparken. Vi kände på lite krafter i gungorna, men i övrigt var det inget annat än ploj.
Efteråt stannade vi och åt glass i solskenet, innan Suss ringde och talade om att hennes bil stannat mitt i vägen i korsningen utanför Karolinen! Haha! På något vis tog de sig till OK/Q8, där ingen kunde hitta felet, kopplingen bara tvärstrejkade, så det gick inte att växla. Men, de tog sig hem iallafall. Tror jag.
Nu öser regnet ner, åskan har slagit ut all ström på hela skolan och jag sitter i fint sällskap, judarna.
Jag blev solbränd idag igen, men såhär i efterhand när rodnaden lagt sig finns inte ett spår av det. Jag måste varit så blek att allt bara absorberas. KUL!
25 dagar till Grekland förresten! WO JÄVLA HO!

Solregnsol?

Eftersom jag har fått kritik här hemmifrån för att jag uppdaterat så dåligt här har jag gett mig fan på att bättra mig. Ordentligt.
Dagen är helt och fullt ägnad åt matten. Typ. Det har väl blivit lite sol också.
Nationella prov i matte D imorgon, håll en jävla massa tummar!
Vi tänkte passa på att njuta av solen som så generöst har lyst på oss under dagen, så vi tog med oss matteböckerna och en filt och la oss på gräsmattan bakom Spetters, med utsikt över hästhagarna. Det var galet skönt att låta solen värma våra stackars blekfeta nordiska vinterkroppar. Jag har lyckats på en första antydan till färg, men den har snart försvunnt lika fort som den kom.
Värmen fick mig att slappna av lite för mycket, efter ett par timmar slocknade jag på våran filt, och vaknade av att det föll regndroppar i ansiktet. Chockat förstod jag inte riktigt vad det kom ifrån, men jag kvicknade snabbt till när droppandet övergick i en rejäl skur, så det var bara att rafsa ihop alla grejer och springa raka vägen tillbaka till Sällskapet. Och här är jag nu. Det är mat om mindre än en halvtimme, så jag väntar nog med att öppna böckerna tills vi har ätit. Lat Tjej!

Och just det! VNV Nation till Arvika, nu händer det grejer!

Skoångest

Allt jag vill ha är klänningar, en bikini och ett par gladiatorkängor med högt skaft, och vad får jag?! TRÄSKOR! aaaaaaaargh!

Weekend Report.

De kallade den långhelg. Antingen ljög de för mig, eller så snabbspolade jag den av misstag.
Vi har tillbringat en hel del timmar med att rensa ur, städa och plocka i stugan. Det ska bli spännande att se om det blir tyska nudister som köper den. Visningen är den 28e förresten, om någon  är intresserad av en stuga i Ölmes vass.
Så nu har jag rustat upp med diverseprylar, tallrikar, ett fat, skålar, formar och en teservis.
Jag har också 4 brassestolar till Arvika, två av dem är arvegods från mormors mamma. Jag undrar vad hon skulle säga om hon såg sina stolar bli söndersuttna och lämnade i leran.
I Fredags tillbringade jag och Märta lika många timmar på Ekeliden för att jobba på projektrapporten, så den är going strong, ska försöka bli klar med den ikväll. Och engelskan, X-köping, matte och hemtentor också. Puss.
Sen tyckte vi att vi förtjänade en fylla.
Så det blev förkrök hos Björnen (nu har jag lärt mig dricka Rebull-Vodka), innan vi lämnade honom för att bege oss till Red Brick.
Det blev en mycket trevlig kväll, som vanligt, då jag blandannat fick agera flickvän. Morgonen därefter vaknade jag med en autograf på ett kvitto i fickan och "hej älskling" på armen. Jag hade också ett minne av ett telefonsamtal från Sessan, som efterlyste en försvunnen Sigrid som jag skulle ha skjutsat hem. Haha.
Lördagen tillbringades hos Märta, tillsammans med Robin, Dan och Linnea, vi hyrde film och åt tjockismat (laxburgare från Sibylla smakade inte så konstigt som det lät).
Vi såg Lars von Triers Antichrist, det här sa jag om Dorian Gray också, men den här var HEEEEEEEEEELT sjuk!
Vi tar detaljerna nån annan gång. Eller nej, vi gör såhär och såhär istället, och en trailer på det.
Kritikerna är uppdelade i två läger, förståsigpåarna som älskar älskar ÄLSKAR den, och de som är som vi, som satt med hakorna i knät från början till slut.
Söndagen erbjöd bara jobb, städning städning och städning, mina fingrar var rynkiga och luktade såpa hela eftermiddagen. Blä.
Idag var det politikerdag, då fick vi veta att konventionella tomater kostar 6 kronor, och ekologiska kostar 250.
Naturbruksskola var det va?
Vänstern satte sig lite i skiten, stod och gapade i speakers corner om att friskolor sög. Jag undrar om han visste var han var. Nu blir det mat. Puss.

Tänkte bara säga att jag pratade med Sverigedemokrater idag också. Jag blev ännu mindre imponerad av dem i verkligheten. Jag kallade den ena för nynazist pågrund av ett par riktiga grodor angående mångkultur på hemsidan (sverigedemokraterna.se), och högg på den andra om personlig integritet och rättssystem när vi pratade om offentliga listor över pedofiler och balansen mellan vård och straff för brottslingar.
Det var inga klipska herrar jag hade att göra med, de var sjukt dåligt pålästa och skyllde allt på att "det hade inte de skrivit". Men det var intressant, speciellt när de tar Zlatan som exempel på en "ickesvensk" när jag frågar om hur man är när man uppfattas som svensk och påpekar att min pappa ser ut som en taliban.

Sverigedemokrat till Zana; "Jaa, när man tänker efter kan man ju se att du är från Balkan"

Men tjenare pudding, står du här och dallrar?

Om man nu blir vad man äter, så ja. Eller jag snarare ligger än står.
Eftersom Märta fyller år imorgon (nu blev det visst idag, Grattis!) har vi laddat upp med tårtingredienser. Bland annat en helvetes massa chokladpudding och marsansås som vi började beta av i eftermiddags.
Så efter ett BERG (som jag förtjänade, mensvärk, duuh) framför tvn och ett avsnitt av både the Hills och the City somnade vi gott. Efter det har jag ätit mer (det var en halvtimme till kvällsfika när vi vaknade), pluggat som en gris och gett mig på pingis! Inte vår grej riktigt kanske, men vi var bättre än vanligt!
LISTuppdatering, -3 saker idag!
Eftersom jag varit så duktig ska jag nu avrunda kvällen med nattens mess, en dusch och sängen.
Puss.



We should go to sleep now,

You should stay the night.
I'll be up to watch the world around us live and die.
Lying on the grass now,
Dancing for the stars.
Maybe one will look on down and tell us who we are.

Bakfylla.

Jag och Märta har biktat oss. För Ulf. Vi har berättat om flertalet äventyr och fyllor som hänt på skolområdet. Så nu älskar han oss, lite mer.
Jag kan ju berätta om den senaste, som inträffade igår.
Jag, Amanda, Oskar, Erik och Suss satt i godan ro och studerade maskinelement, när Märta smsade mig och uppmärksammade mig på att resultatet för högskoleprovet anlänt. Jag kontaktade då min mor omgående, och hon gav mig nyheten att jag nått 1,6. ett komma jävla sex. På första jävla försöket.
Sen skrämde hon mig rejält, genom att kläcka att "Men jag hade inga glasögon på mig, så jag såg inte riktigt vad det stod". För ett ögonblick såg jag framför mig hur all min lycka gick i kras när hon fick på sig brillorna och såg att det stod 0,3. Men icke, med eller utan glasögon, jag har 1,6.
Så vi exemplariska studerande fick då ett ryck, detta måste ju firas. Och just denna kvällen hade Glada Ankan premiär för sin 18års onsdagsklubb.
Så vi mobiliserade chaufförer och åkte in till stan, där vi hade en sjukt bra kväll, med dans dans dans, fotograferande kineser, bartendern "Ola" (som vi dessutom mötte när vi var på smyckesjakt på stan idag, han kände igen oss, jag vet inte om det är en bra grej.), och årets godaste shot. Vi var rätt bra i gasen när vi kom tillbaka till skolan vid tresnåret, och jag var nästan lika bra i gasen när jag vaknade halv 7 efter cirka tre timmars sömn.
Eftersom första lektionen bestod av prov hade vi kommit överens om att frukost och plugg prick 7 var grejen. Det var det inte.
Jag var så nykter att jag höll på att ramla baklänges in i garderoben när jag böjde mig ner för att plocka upp en tröja från backen. Erik fick jag inte ens med mig upp och när jag pallrat mig iväg visade det sig att Amanda och Oskar befann sig i ungefär samma skick. Sotis hade tydligen fått en vinglig morgonpromenad.
Mn, v överlevde det provet med, fast inte speciellt mycket mer, vi orkade bara en lektion till, sen åkte vi in till stan istället.
Men, jag har strukit två saker från LISTAN idag!
Jag har sovit tre timmar sen igår morse och är helt slut. Ögonen svider och nu ska jag sätta mig med ett  engelskaarbete. Jag kommer sova gott inatt, speciellt med tanke på att märta och dan kommer vagga mig till sömns i sängen brevid. M-m-m.

Röda dagar.

Jag har fått pisk för att jag varit kass på att uppdatera på sistone. Förlåt?
Men jag vet inte riktigt vad jag har för spännande att delge omvärlden. Att jag nu bara har 14 saker kvar på min lista, efter att jag rationaliserat bort en del labrapporter, VG/MVG uppgifter och att Ulrika inte nämnde Times-uppgiften sen tvåan (jag vet, jag vet) på betygssnacket i eftermiddags. Tack Gud!
På tal om den lektionen förresten, vi har ju sysslat en hel äcklig jävla del under årets gång med litteratur, och då dök Dorian Gray upp. Nu tittar vi på filmen. Mammas död. Det är fantastiskt att se min engelskagrupp, som i mångt och mycket är prydare än jag själv, se bögsex och annat gullegull.
Men den är sjuk. HEEELT sjuk.

I övrigt har dagen bjudit på omvalsmässa, där vi skulle få stackars förtappade själar att välja Lillerud. Det kom tp tölv. Totalt, föräldar inräknat. Så jag, Amanda och Emil underhöll oss med att gå igenom hela matte D kursen tillsammans med Elisabeth. Så liiiite duktig har jag faktiskt varit!

Såhär lagom in i maj har jag korat världens äckligaste ord. Blekfet.

Som avslutning kan jag bara nämna att Valborg blev spännande. Tack gullungar.

Trött tjej.

Är helt förstörd.
Det enda jag har gjort idag är att jag har skrivit ett debattinlägg om skilsmässobarn och läst klart Hannibal-Upptakten.
Jag kan ju hoppas att inlägget blev bättre än det kändes, för efter resultatet från den muntliga delen vore det fruktansvärt skönt att klämma till med ett MVG i ´svenska B utan att behöva göra de där äckliga uppgifterna jag ligger efter med. Det skulle betyda en avprickning från listan, helt gratis!
Jag väntar nu på att Märta ska bli klar med sin mattelektion för att vi sen ska få åka hem. Jag tänkte göra en massa nytta som vanligt medan jag väntade, men somnade som en stock.
Jag har iallafall tvättat nu. Jag kände att det var en bra sak att göra efter att jag haft samma strumpor två dagar i rad.
Så nu är jag fräsch. Rena stumpor och helt fri från gårdagens fårullsfett som satt överjävlaallt.
Jag glömde ju att säga att vi hade en valslektion igår också. Jag och Märta var bäst, men jag kan ju inte säga att kag avundas den stackars krake som ska vara Emils partner på balen. Herregud, karln slängde ju runt med en som om man vore en trasdocka!
 Nu tror jag hon kommer, jag hör steg i korridoren! Wiee!
Händer det något i helgen?

HosthostTorsdag

Jag har nu dragits med en förkylning sen den här tiden förra veckan, och den gör mig galen.
Min nya favorithobby är Robot Unicorn Attack, det gör mig också galen.
Och en tredje galenskapspoängkälla är listan över saker att göra innan studenten, vilken är sjukt lång. Men jag har prickat av tre grejer den här veckan, och skrivit till 4.
Men jag fick iallafall 888 kronor för Gråbo den här månaden. Och den här månaden ska Grekland betalas in, Oh My God.
Greklandsresan som vi inte ens vet om den blir av, den hänger ju på Island, vilket inte känns helt tryggt.
Men utöver den förbannade hostan som förpestar min tillvaro har dagen varit ganska bra, den började med Basmaskin där jag anslöt mig till Amanda och Oskar och arbetet med att bygga upp en gård och köpa in maskinpark fortskred. Jag har faktiskt varit jävligt arbetsam på lektionerna idag, kors i taket. Jag skrev småföretagandeprov (yes, en punkt på listan) efter BM lektionen, och tillbringade sen rasten med Hemtentan(orna) i Odling. Lantbruksdjurslektionen (den sista långa, buhu) var iochförsig inte så jävla krävande, vi föste kor, tittade när de verkades och var hos fåren där vi välte och klippte en tacka (för vaddå?) och jagade lamm för vägning. Vi hittade ett riktigt fetto, alla vägde nånstans mellan 10 och 15 kg, men den jäveln vägde 35! Ett LAMM! Och den var inte ens äldre än de andra. Han kunde knappt springa, stackarn.

Imorrn blir det en sista avprickning före hemfärd, nationella skriftliga i svenska. Brr. 5 timmars skrivande, utan musik, till de ljuva tonerna av mina lungors raspande oljud.
Stackars mig, och stackars klass.

SlappTisdag

Det här är faktiskt första gången sen nån gång före helgen jag överhuvudtaget satt på datorn, kors i taket, det kanske kan bli folk av mig med!
Dagen skall vigas åt hund, hästen, religion och kanske Märta...?
Men först blir det vuxenpoäng (nyhetsmorgon) och frukost, rostat bröd med påskskinka(?). Mmmm...
Jag var ute på en promenad igårkväll, det var helt galet länge sen jag gjorde nåt sånt. Men ytterst trevligt vare.

TröttTisdag.

Blev ju inte såå mycket sovande inatt, då jag och Märta tog en tripp till Örebro för att för tredje gången slåss mot tolvåringar med lusekoftor, megabrillor och hår större än mitt ego (och det säger inte lite), jag pratar naturligtvis om Kent-fans. Vi fick trotsa många faror på vägen, en karljävel som körde ut rakt framför oss när vi kom farande i cirka 100 km/h på vägen mellan Karlskoga och Villingsberg, det var bara tur att ingen kom från andra hållet, då hade det tvärsmällt, eftersom jag fick styra ut halva bilen på andra väghalvan.
Väl i Örebro höll jag på att fronta, eftersom jag nästan var på väg in på en väg som gick åt andra hållet. Ooops. Det är inte lätt.
Sen var det dags för dagens dumamste idé! Vi orkade inte släpa på jackorna och krångla i garderoben på Conventum, så då gnuggade geniknölarna och kom på att det är ju inte långt till Myrorna! (Vi stod vid Södra Stationen.) Så vi lubbade iväg i bara linnen för att köpa en lusekofta eller liknande för att kunna dumpa den nånstans när vi kommit in. Vi kom fram på minuten 18.00. Myrorna stänger 18.00.
De hade precis låst dörrjävlarna när vi kom. Så det var bara att snällt traska tillbaka, vi passerade ett turkstånd med billiga fleecetröjor, men hade vi några kontanter? Nej, märkligt vore väl annars.
Så vi trotsade kylan (den var brutal), men som tur var började de släppa in folk nästan 30 minuter före utsatt tid, så vi hann bara bli lite blå innan vi kom inomhus.

Kent var ju grymma som vanligt, även om det kanske inte var den bästa spelning jag sett med dem, så blir ju Jocke Bergs röst bara bättre och bättre, och låtlistan innehöll riktiga höjdpunkter som Romeo återvänder ensam, Saker man ser och Dom andra. Vy från ett luftslott måste väl också nämnas, eftersom den är jävligt bra live. Och inte att förglömma, Kevlarsjäl, Mannen i den vita hatten och VinterNoll2 och och och....
Kom också hem en t-shirt rikare, trots att tanta tyckte att jag var fet.


Vi ses i Arvika, Kent!

TjejMåndag

Eftersom jag är hemligt förtjust i tjejtidningar men vägrar köpa dem själv lånade jag en hel hög av Amanda förra veckan, som jag börjat plöja igenom, och jag har hittat en helt fantastiskt lustig statistisk siffra, jag har ingen aning om ifall den stämmer, men det står iallafall i ett nummer av Cosmopolitan att 8 % av alla män har en penis större än 20 cm med erektion, men att 90% påstår att de har det. Jag hoppas det är sant, för det är ju hysteriskt roligt.
Nu ska jag slita mig ifrån mina tidningar och följa alla deras råd, jag ska börja med att forma en filmstjärnekropp, sen boosta mitt sexliv till svindlande höjder innan jag får  en hy skänkt från ovan.
Det enda jag vägrar ta till mig är den "ögonbrynslösa looken" som sprider sig som grisvirus. Brr...

ÄggSöndag

Och inte vilka ägg som helst, utan mina ägg.
Jag trillade över en annons på Facebook för äggdonation, $75000 för att ge bort ett ägg, fair enough.
Men det är tydligen inte bara, jag måste vara lång 170 cm, ha en bakgrund som jag inte förstår (engelsk sida), vara "very attractive" (modellerfarenhet är att föredra), vara 18-28 år gammal, ha en utbildning på College eller likvärdigt, vara atletisk (ajaj) och jag får inte ha några medicinska problem.
Men, det är olika sökande med jämna mellanrum, så jag ska nog kika in när jag inte måste vara ett sportfreak längre.
I ansökan ska man skiva i allt man kan tänka sig, blandannat sexuell läggning, etnisk tillhörighet, föräldrarnas civilstatus, mor och farföräldrarnas ögon och hårfärg, sin IQ och om man någonsin gjort aborter, varit gravid, haft sexuellt överförbara sjukdomar eller gått hos en psykolog.
Att donera ägg ska tydligen göra ont, men kära nån, lite smärta kan man väl ändå utstå för $75000...

VitlöksFredag

Sitter hos Björnen och känner lukten av vitlök sätta sig i mitt nytvättade hår. Suck. I förrgår var det kossa.
Men han är en duktig gentleman som står vid spisen, så jag är tacksam ändå.

Red Skruttprutt idag, och han var en ängel, som vanligt, även om jag måste få fart på den där vänstergaloppen innan han blir för stark och orkar sätta emot.

Nu har min studentklänning kommit (den är SJUKT snygg), men fortfarande ingen balklänning i sikte. Men, ingen anledning till panik, det är två månader kvar, och jag har ju faktiskt införskaffat skor, ett par fantastiska, skyhöga silverpumps från Scorett. Rea är skiten.
Så jag har i ren glädjeyra sprungit runt i studentklänningen och mössan, och kors i taket, de passar helt galet snyggt ihop, de går i vitt, svart och silver bägge två. Eller, alla tre om man ska räkna med skorna.
Nä, det här går inte, jag låter snart lika manisk och klädkåt, som vilken annan BlondinBella kopia som helst.
Kanske ska gå och pussa lite på mannen.
Eller kanske inte ändå. Tror att jag just hittade nakna brudar på hans dator, shhh

SnilleTorsdag.

Jag kom just på en idé. En helt sjukt briljant idé. Jag borde lägga in evenemang på Facebook varje gång jag har prov eller inlämningar, jag menar, facebook är ju det enda jag faktiskt har koll på.
Då borde jag börja med att lägga in två inför morgondagen, kemi och matte, andra delen.
Nästa vecka blir det Islamprov, och veckan efter lovet projektrapport och nationellt prov i svenska. Fan, det var ju en bra idé, jag är ju strålande.
Fast jag kanske borde börja plugga inför morgondagens evenemang också, annars går liksom planen om intet. Dog Erik eller?
Jajamän. En trosa i spetsmodell.

AfrikaOnsdag.

Jag är en utbytesstudent från sydafrika, min familj äger en vingård. Tack Ulrika, tack. Precis vad jag behövde, ännu ett mastodontarbete i Engelska, innan jag är klar med det förra. Eller innan jag är klar med nånting alls i skolväg egentligen.
Så, som tröst blir det en sista lektion flitigt studerande facebooks inverkan på hjärnverksamheten, IAMX, och en av de enda bloggarna som faktiskt har rätt att skrivas.
40 minuter kvar.
Jag har visst en dubbelgångare. I Leksand. Hon är snygg, lång, svarthårig, och svartklädd, med mitt ansikte förutom en fulare näsa än min. Coolt.Undrar om jag skulle lägga märke till det om jag mötte henne, eller om jag känner mitt eget utseende för bra, och ser skillnaderna för tydligt. Undrar hon ser ut.
Na, det får bli lite tatueringar också. Vilken trevlig överraskning den skulle vara under kläderna.

Måndag.

Morgonen började strålande för både Björnen och mig, eller ja, mest för björnen faktiskt.
Jag vaknade okristligt tidigt efter mystiskt drömmande, såg solen kika in mellan gardinerna och bara myste tätt intill pappa Björn som sov så sött. En tanke svischade förbi i mitt huvud, "borde han inte vara uppe nu? Vad är klockan egentligen, det är ju så ljust?" Men det var tankar som aldrig riktigt fick fäste, så jag brydde mig inte om att vända på mig för att kolla klockan, eftersom jag inte ville väcka honom. Så där låg jag i min dvalliknande tillvaro tills telefonen plötsligt ringde, han kastar sig över mig och inser att han försovit sig, och att det är Tobias som ringer och undrar om han är på väg ut snart. Hähä.
Men somliga straffar gud på en gång, för en timme senare när jag har släpat ut mina väskor och ska låsa upp bilen är låset fruset. Och inte så lite heller, utan helt galet fruset. Jag mobiliserade mamma som trollade fram en plastpåse med varmvatten som jag höll mot låset. Det hjälpte inte. Inte heller hjälpte det med att elda på nyckeln, och vid det laget började jag bli helt galet sen, så paniken kom smygande. Vi gav oss på låset på passagerarsidan, men också det utan resultat.
Till slut fick vi iallafall upp bakluckan (som de som sett min bil vet´, den är inte stor) och jag fick åla in så långt jag fick plats (vilket var precis tillräckligt) och låsa upp dörrarna till baksätet, och klättra via baksätet fram. Sen fick Märta göra om samma konststycke när jag efter mycket om och med tagit míg dit, in genom bakdörrarna och åla fram.
Mern vi kom ut iallafall. När vi anlänt till skolan var låset tinat, så jag kunde veva ner fönstret och låsa upp bilen inifrån.

Jag väntar med spänning på vilka fler överraskningar den här dagen har att bjuda på.

SömntuteTorsdag.

Karlstad universitet idag och SLU i Skara igår.
Tack gode gud att man vet vad man vill göra säger jag bara. Nu har jag också en reservplan, skulle jag köra högskoleproven i framtiden rätt ner i källarn till helvetet så kan jag läsa biologprogrammet och extrakurser djurskydd i Kalmar, och ta det den vägen.
Men Kalmar... Nja. Skara, yes box!
Känns ju lite sisådär att flytta till en håla mindre än Karlskoga, men vad gör man inte? Den är mysig iallafall, och jag gillar vad jag hör angående priserna på boende.
Och det får nog bli mitt år utan skola. Ja. Det vore ju dumt att slänga chansen jag fått åt helvete, för att kasta sig in i nåt som lika gärna kan vänta. Och då hinner jag göra fler högskoleprov, så jag kan "garantera" min plats. Hoppas jag.
Well, vill man så går det, och jag är ju jävligt bra faktiskt.

KvinnoMåndag.

Började dagen på ett alldeles utmärkt sätt, jag höll på att åka fast i en poliskontroll med Ärtan.
Jag kom brummande nerför backen vid Storängen med halvtaskigt skrapade rutor och ser en man stå vid vägen, jag surnar till och undrar om han hade tänkt gå över vägjäveln eller inte när jag ser att han håller en fartkamera i högsta hugg. Ooops, jag stampar "diskret" på bromsen efter att ha kastat en snabb blick på hastighetsmätaren och sett den ligga på 60. Men den felar lite, så jag tror jag låg bra till ändå, för han visade inte ens en sur min när jag körde förbi med ett nervöst flin i ansiktet.
Hade vart fint, att jag blev av med körkortet innan jag ens fått det!

Nu på kvällningen har det varit uppvaktning på kvinnodagen i form av film och kladdkakor med glass och grädde, bakat och ordnat av Erik och Oskar. Vi som fick avnjuta denna behandling var Suss, Amanda, Märta och jag.
Det var mycket gott, och jag har lika mycket ont i magen.
Det har varit mycket ätande de senaste dagarna, och mycket äventyr. Jag, Björnen, Märta och Dan tog en tur till Örebronx i lördags för en oengagerad tur på stan och ett desto mer engagerat besök på Gustavsvik, med tattare och trasiga bikinis. Hähä!
Det avrundades med restaurangbesök med Björnen och en tur till Red Brick, där man fick träffa helt nya och mycket angenäma personer, och gamla godingar man inte sett på galet länge. Det var en fin dag och en fin kväll.

Jag skulle behöva lite ny musik, jag börjar tröttna rätt stenhårt på det jag lyssnar på just nu, och Märtas och min genomlyssnare av samtliga band som hittills är bokade till Arvika var inte så upplyftande. Pew.

BilTorsdag

Jag klarade det, så nu jävlar ska jag beställa klänning och mumsiga skor, ska bara bestämma mig för färg först!
Har också lagt vantarna på Ärtan, så nu bör ni hålla utkik efter min gröna raring!
Märta har fått den stora äran att åka med mig, vi tjockade oss lite för att vara extra feta och fina så vi flyter bra på lördag.

KräkOnsdag.

Jag är helt sjukt nervös och vill mest lägga mig ner och gömma mig. Om detta går vägen kommer jag om ett dygn haft körkort i 11 timmar och 37 minuter.
Men jag tröstar mig med underbaring 1 och underbaringar 2.
Jag har bestämt att om jag klarar det ska jag antingen frossa i kläder för pengar jag inte har eller tatuera mig för pengar jag inte har.

DubbelmoralTisdag.

Coming out of my cage
And I've been doing just fine.


Var uppe med tuppen för att ge mig iväg och simma med Märta imorse, var sjukt jobbigt men sjukt gött, även om vi var de typ enda under 60. Tänk när vi ser ut så. Brr...
Arphus hae förstört mig. Innan jag kom dit hatade jag the Hills. jag föraktade alla som nånsin sett The Hills. Idag när jag kommit hem fastnade jag framför ett The Hills maraton, och kom inte därifrån. Jag borde skjutas.
Fast jag uppvägde mitt svaga ögonblick med att njuta av den sista soltimmen ute på hoppbanan med Skutt, sötnosen!
Och eftersom jag varit så hurtig och förbränt så mycket fett tyckte jag att jag och mamma förtjänade godis. Smart tjej.
Men det var gott.
Jag borde gå upp tidigt imorrn med ochh göra nytta, men nej, tar mig en välförtjänt sovmorgon till 10.
Klippa sig för 95 spänn kanske?

Here comes the chuchu, come on

Steaming to you through the gone times
Nostalgia locomotive
It gives you a hell of a ride.

KåtMåndag.

Jag hatar att ha lov när Björnen jobbar, för då får jag inte ligga.

Har varit morgonpigg och hurtig två dagar i rad, och mer ska det bli. Imorrn ska det bli badhuset vid 9. Jag vet inte ens hur jag ska ta mig dit. He.

Dagens dag gick i ett, upp och gå till stallet, byta om, åka till stan, köra bil, luncha med Anna och Elsa, sen en snabbfika på Ekeliden, Degerfors och köra mer bil, stallet igen och sen ut med Acta, innan jag fick säcka ihop här, mumsa soppa och kanelknäcke och leta kläder. Jag hittade självklart kläder, men inget jag borde lägga pengar på, speciellt inte som mamma tyckte att jag kunde betala bredbandsräkningen själv, "eftersom jag har så mycket pengar". Såja. En zebrarandig och en metallicfärgad klänning hamnade på önskelistan tillsammans med ett par skitcoola silverpumps, som tyvärr inte var baliga nog.
Fast det blir iallafall jobb på söndag, tack Gud!
Det blev ingen SunneFredag i helgen, men en helgo söndagkväll hemma i Björnens barndomside med familjen björn. Jag har verkligen världens bästa svåger (vilket hemskt ord) och svärmor. Medan Robin och Johan nördade med att jämföra tefloninpregnerade och infrarödsäkra byxor umgicks jag med Carina. Löve it.
Men det blir nog en myshelg nu till helgen, med en Örebrodag och firande av mormor som fyller 80!?!?!?!?!?
Hennes systrar från Norge kommer, så det blir nog en trevlig tillställning, även om hon inte vet nåt. Så blir Robin presenterad för de genuint norska tanterna.
Och inte att förglömma, snart är det dags för ALICE I UNDERLANDET!

Teorimåndag.

Ett steg närmare körkortet.
Jag ser ut som en skata på bilden, efter en promenad i snöstorm, TACK!
Låt mig nu bara överleva uppkörningen också.

Erik och Märta har busat hela eftermiddagen, så nu sussaar hon sött, men inte länge till.
Jag flashade tuttarna för att få komma in i huset, hur lågt får man sjunka?
Helgen var fantastisk, trots paranoia över hjärtinfarkter och snökaos.

Gött blire med lite party hemma när Mustasch spelar den 12e mars.
Och lite myspys i Sunne på Fredag kanske...?

InfluensaOnsdag

Är fruktansvärt hypokondrisk atm, Märta är sjuk och jag nös förut. Jag känner redan viruset sprida sig genom min kropp. Närå, men nästan.
Grisvirus vore ju fan grejen, även om nyhetsvärdet har sjunkit drastiskt så vill jag ändå kunna säga till mina barnbarn att jag drabbades av min tids värsta epidemi.
Jag ska prata om kvinnans maktställning (det vill säga ingen) inom Islam och det Malaysiska kungahuset på fredag och är som vanligt fantastiskt oförberedd, men det blir nog bra ändå. Det finns ju en del att säga.
Fick ju faktiskt MVG- av Ulrika på en uppsats om en text jag inte ens hade läst förrän skrivtillfället. Jag är fan bäst i världen.
I löv Islam, hur kvinnor rättfärdigar att bli slagna av sina män, och regler som att du inte får be med ett otvättat anus.

Så tvätta er noga före aftonbönen barn.

Måndagsdöd.

Dagen räddades av Erik som mosade ner Märta i en snödriva. Tack Erik.
Sov i det närmaste ingenting inatt, först kunde jag överhuvudtaget inte somna, sen fick Björnen ligga och i princip hålla fast mig för att jag hade mardrömmar som fick mig att kasta mig av och an i sängen. Tryggheten av en Björn är det inte mycket som slår.
Men nu är ju han borta och jag har en brutal trötthetshuvudvärk. Så jag är med andra ord lite kinkig idag.
I eftermiddag ska jag nog med Suss till ÖoB, för att inhandla lite nytt sköljmedel.

Nu ringde just någon till mig, vars nummer jag inte känner igen. Eniro säger mig att det var Kriminalvården, anstalten i Karlskoga. Varför jävla då tro?

Helgen var bäst, jag och Märta ägde Statt i fredags, tyckte att vi var ascoola som smet in på Harry's, röjde mest av alla på hela stället, hittade golvläggarturkar, hittade Nuls, Youcef och Ann-Louise, och trillade till sist tillbaka in hos Robin.

Lördagen slutade hemma trots allt, likadant som den började. Slöande i soffan.

Söndagslördag.

Jag lider av en bakfylla som inte är av denna världen, och nu är det dags att dra iväg till Nuls, för lite sällskapande.
Imorrn är det första dagen på jobbet.'
Låt mig dö.

Vardag och dag före helg.

Äter saltpastiller. (Har ätit halva burken sen förra helgen, aja baja)
Högg in på lakritspiporna innan jag satte mig på bussen tillbaka till Karlstad. Nostalgismaken fyllde min mun och det var ljuvligt. Jag tyckte jag förtjänade dem eftersom jag körde så fruktansvärt dåligt förut, Birger undrade vad det var för fel på mig, jag klarade ingenting!

Sen fick jag träffa min Björn en stund. En alldeles för kort stund.

När mamma hade skjutsat mig till bussen i Ekeby kom hon på att jag kanske inte skulle komma över snödrivan?
Jojomänsan sa jag, det är ju tillochmed en stig där.
Det var det inte, det hade varit en gång för en meter snö sen, så det var inget mer än en nedbuktning i snön.
Så jag stapplade igenom, ramlade nästan och hade snö upp till ljumskarna och i hela skorna. Tack.
Sen kom jag iallafall på bussen, där jag klappade huvudet rätt i backspegeln vid bakdörren, hårt nog för att få en antydan till en bula.

Det som räddade min dag var (förutom Björnen) Peter Pettigrew kopian och min man, kärleken i mitt liv, pitbull hanen på busstationen i Karlstad. Han ville följa med mig hem, och jag ville ta med honom hem.

Nej. Dö och invänta fredagen blire.
Party och fulvodka blire.


Steck Bratwurst in dein Sauerkraut

Skilsmässa

Varje dag är en liten dag, ett ynka stapplande steg mot våren. I slutet av förra veckan var himlen knallrosa och fåglarna kvittrade. Då kändde man ett litet hopp om livet. Sen började det naturligtvis snöa igen, men det hör inte till saken.
Det är väldigt blandade känslor angående den här våren. Hur ska jag hinna med allt som händer i skolan? Hur ska jag ha råd med allt som händer? Kommer jag iväg till Eskilstuna? Får jag med mig Pappa Björn till Eskilstuna?
Men nästan värst av allt är, klarar jag att skiljas ifrån Märta? Jag har redan nu separationsångest som får lungorna att krympa till russin, och det blir värre för var dag som går. För samtidigt som vi förväntansfullt räknar ner dagarna till studenten och Grekland räknar jag också i mitt stilla sinne ner dagarna till den sista sommaren med min själsfrände och medbrottsling.
Vem vem vem ska jag nu ha i alla väder? Vem ska skicka mig upp mitt i natten för att hämt raggisar, vem ska blänga argt på mig i sömnen, vara tjock med mig, snacka skit med mig, skratta ondskefullt åt varenda varelse i världen, vem ska förstå min dåliga humor och vem ska hamna i alla sjuka situationer på grund av konstiga infall eller bara slumpmässiga klantigheter med mig när vi flyttar åt varsitt håll?

Att det är den sista tiden på Lillerud, i Karlskoga och i barndomen kan jag leva med. Men sista tiden med Märta. Det är för stort. Hon är ju jag.

Borta bra.

Tillbringade helgen på en båt. Das Boot.
Jag tror det var bra, det var skönt att komma hemifrån en stund.
Blev ganska borta i lördags, gick på trasiga toaletter, fick välja ut den med minst bajs i. Möms. Båttoaletter är inte okej, det känns som om man ska pissa fullt och allt ska svämma över. Brr.
Men nu är det åter till allvaret, är nyduschad och fräsch, men fortfarande vansinnigt trött. Funderar på att ta en tupplur innan det är dags för att åka iväg och få halkan avklarad. Herregud, jag ska ju snart skriva teorin!?
Det blir nog inget sovande, jag fick just panik och hjärtklappning.

Tack för allt. Jag älskar dig.

Torsdag

Igår var jag kär.
Idag är jag arg. Ingen frukost. LÖVE IT!

Märta hade äventyr för sig i sömnen igår, söt var hon. Det är inte ok att hon har sån makt över mig tillochmed när hon sover.
Vi bastade igår, köttfifan vad jag hatart.
Idag blir det stan för att försöka få tag på nåt värt att ha på sig i helgen.
Jag känner inte fört. Jag känner inte för nåt, sova är grejen.

Hårfärg.

Hähä, jag och Annie skulle genomföra första delen i vårt kemiexperiment idag.
Det gick sådär.
Resultatet av försöket på Märta (ett härligt hopkok av purjolök, kanel och vatten, som hade en helt sjuk konsistens, slemmigt och segt) resulterade endast i sveda, röd panna och en stank som var bortom all fantasi.
Men nån färg blev det inte.
Elly's färg blev det iallafall nåt av. Deg och turkos/blått. Iallafall de delar där hon var blond.
Vi kom ju på den fantastiska grejen att "Vi har inte pulver, vi har en lösning, det kommer inte bli en smet. Men om vi reder den med mjöl då?!"
Stackars Elly, och stackars Märta!
Men men, vi tar nya friska tag. Nu ska jag och Märta ta reda på äcklet och tvätta handdukar och färgkläder som ligger i noggrant knutna plastpåsar.
Jag fasar inför att de ska öppnas.
Ew.

Och just det, jag har ju varit duktig. Jag har fått jobb. Weho.
Gör första dagen nästa söndag, så då får ni komma till Gråbo.

Förintelsens minnesdag och sushieftermiddag.

138 dagar till Grekland.

Förra veckan fick vi en tokig idé, som genomfördes idag.
Vi skulle äta sushi.
Jag (och flera av de andra) hade aldrig ätit sushi, så vi tyckte det lät som en ypperlig idé.
Det var det inte.  Ingen av oss verkade bli så överförtjusta (allra minst Suss), men roligt hade vi iallfall.
Höjdpunkten blev när Gustav och Erik skulle sätta i sig bläckfisken.
Den såg så äcklig ut, där den låg med sugproppar och allt. Men den gick ner.
Men kålen som luktade likadant som rengöringsmedel föll verkligen ingen i smaken.
Så sushi var inte min grej, tyvärr.
Och eftersmaken av hav, tång och kallsup var inte helt okej.

Vi slapp i princip religionen, eftersom jag och Annie övertygade Markus om att vi borde uppmärksamma förintelsedagen.
Det gick utmärkt, han köpte det med hull och hår och det blev en fan så mycket roligare lektion än om vi skulle tragglat med Islampowerpoints.

Balmötet i tisdags var faktiskt lite mer seriöst och lite mer givande än de tidigare, nu är lokalen spikad.
Det blir Nöjes ändå. Jag hade helst velat vara på Stadshotellet, men efter att vi lagt fram för- och nackdelar var jag övertygad, med råge.
Nä, dusch och död kanske?

Hälgän är övör, igän.
Har verkligen varit en svajig sådan.
Höjdpunkten var iallafall fredagens vinförtäring i trevligt sällskap, det kändes som lagom med action för den här helgen.
Nu ska jag fira in den nya veckan med magknip, ont i nacken, schnappi, aqua och samhällskunskap.
Det bådar gott det här.
Men, vi är iallafall SÅ bra!

Jag är ju för jävla bra. Jag gör inte sånt jag borde gjort för ett år sen i skolarbetesväg, men jag gör saker för tidigt. Inte så mycket att gnälla över kanske, men har man i ren panik slitit med en samhällsuppgift istället för att akutpluggat på ett prov för att sen få klart för sig att den inte skulle vara klar förrän i SLUTET av veckan är man inte nöjd.
Well, idag blir det matte och engelska som jag faktisk med största säkerhet vet ska vara klart imorrn.
Och så ska jag vara en god sambo och fjäska för sjuklingen också.

Har för andra kvällen den här veckan (och för säkert hundrade gången sen vi började på Lillerud) gjort en räd mot köket tillsammans med "my partner in crime". Vi är Lamaläppen som tröttnat på att läsa tidningar och övergått till att bara stjäla mat.

¨För att bevisa (mest för mig själv) att jag har fler vänner än henne kan jag ju också nämna att jag var på teater idag med N3A, där hon inte ingår. Vi såg Sunset Boulevard, andra akten var faktiskt riktigt riktigt bra.
Erik ringde precis innan andra akten skulle börja. "Jag vet att ni vill bada i poolen. Jag såg att ni sa Grekland". Lillkillen känner oss alltför väl.
Sen blev det Max (fy fan vad skit jag ätit den senaste månaden) med Oskar, Amanda och Suss.
Ge mig motivation och inspiration. Jag och Annie måste hitta på en egen undersökning i kemin, hon vägrar stoppa upp en gris. Det tycker jag är mesigt.

Nej herregud, vilket litet fjollinlägg. En dusch senare fick mig på bättre tankar. Visst, stressen sitter kvar och olustkänslan av att nåt är på intågande, men nån måtta får det väl ändå vara.

Sitter på rummet med Märta och tittar på högskoleprogram. Det finns verkligen så mycket konstigt. Men etologi och djurskydd i Skara känns rätt. Kommer jag inte in där vet jag inte vad jag gör, då är mitt liv över. Jag kommer plugga och plugga och plugga och läsa upp och läsa upp och läsa upp tills jag kommer in. Det finns inget annat jag vill läsa, så vad gör man inte?
Men först blir det Arphus ett tag, för att andas.

Men innan allt detta blir aktuellt ska svaren på frågorna till min kristna nisse trilla in! Jag väntar med spänning!

"Sån här vinter har det inte varit sen åttiotalet. Jag är för fan nittiotalist, jag är van vid växthuseffekter!"

Jag var verkligen sjukt pepp på att ge mig ut på äventyr i Örebro med Märta, men tanken på att gå hem inatt i -30 grader fick det att gå över.
Jag dissade också Red Brick samt thaiboxarfest. Så kul är jag idag.
Så Robin har åkt och här sitter jag, men iallafall med nyfilade fötter och plockade ögonbryn! Sova tidigt är grejen, medan man väntar på att sängvärmaren ska ta sig hem igen.
Kanske ska läsa lite. Lövely.

Jag HATAR verkligen namnet Voddler. Jag hör bara Gobbler, det är inte ok.

Slappdag nummer två. Har gjort precis samma sak som igår, det vill säga absolut minsta möjliga. Förutom Skutt då förstås, och pulkaåkning i Nobelbacken med björnen, Märta och Dan.
Vi klämde ihop oss i golfen, tillsammans med en pulka, en värdelös presenning och världens bästa idé, en gummibåt. Den gick som fan! Men var totalt okontrollerbar, så min och Märtas provåkning hamnade i skogen och jag och pojkarna hamnade i ett träd.
Men sistaåket slog nog alla rekord, vi skulle ner till bilen och riskerade våra liv genom att ta den branta backen ner, Dan skulle få ner pulkan och vi andra skulle åka i båten. Vi packar ner oss och kastar oss djärvt nerför, vi kom inte alls en lång bit förrän Märta ska försöka bromsa och styra oss på rätt kurs igen, hamnar med foten på en knöl, skjuts ur båten och lämnade mig och Robin till vårt öde.
Där backen planar ut finns det en buske. En enda jävla buske i hela backen. Den stod ivägen. Vi snurrade runt runt och åkte baklänges ner mot sagda buske och väntade på att dö. Man hör en smäll, jag känner hur jag lättar och flyger iväg över trädtopparna (okej, nu överdrev jag litegrann, men jag susade iallafall iväg en bit) och landar lagom graciöst i snön, hör Robins röst och ser en mörk massa komma emot mig innan den landar över mig. En sån gentleman, inte dämpade han mitt fall, utan kom först efteråt! Strax bakom oss kom Dan som plockat upp Märta på vägen och kraschar precis brevid oss.
Så båten är ett minne blott, men den gav oss fina minnen! Det måste göras om.

Min björn ligger just nu med huvudet i mitt knä och sover, så fantastiskt fin<3

1 januari 2010. första dagen på året då allt händer och livet börjar på riktigt. Herregud, vilka tonårsdrömmar!
Sista dagen på året då jävligt mycket hände tillbringades först med mat och mys hos Märta, den inkompetenta idioten, tillsammans med Robin, Dan och Lovisa.
Lite efter elva, då vi äntligen fått på Märta en klänning hon inte ylade så mycket om tog vi oss till Wickan. Där hittade vi blandannat en mycket trevlig och generös grek som flyttat till London och nu var här och hälsade på, och vi mötte också gamla kändisar, klasskamrater från högstadiet.
Undrar om jag också ser likadan ut som för tre år sedan. Jag tror inte det.

Kyssen på tolvslaget gick inte till Björnen som jag hoppats på, för han var så jävla romantisk att han stod i baren då, utan den gick till Märta. Hon förtjänade den.
Efter Wickan blev det efterfest hos Johan och Nisse, där det hände en del kan man ju säga, Robin var en björn som vaktade sina björnbebisar, han var vansinnig, galen och sparkar huvudena av folk till höger och vänster.
Framåt morgonkvisten var vi tillbaka hos Märta, efter trotsande av väder och klättrande i snötäckta backar och dalar, för denniskorvar och lite välförtjänt sömn, innan bakfyllepizzan intog våra svältande magar.

Så första dagen på året då allt händer känner jag mest för att dö, men man mår väl som man förtjänar säger de...

Och Johan, du ÄR bäst i världen, det bevisar du gång på gång.