Har just tittat på P.S I love you, och behöver en puss.

Blev alldeles för sent igår, och är på väg att bli alldeles för sent nu med. Det är inte lätt att sova tillräckligt när man sover på soffan och är beroende av att alla tjockisar ska pallra sig i säng före en själv.
Idag har vart en slappdag, ridit Wille, inte promenerat en gång (förutom spontanturen med Sanne nu framåt kvällen).
Jag kommer förresten hem tidigast första och senast fjärde augusti. Jag har EN ledig dag. Tack för den. Och den är 25e juli. Alltså två veckor kvar. Jag har inte sovit ut sen innan vi åkte till Arvika. Jag kommer vara rätt sleten när jag återvänder till civilisationen och mobiltäckningen.

Jag har en äcklig mygga och sveriges vidrigaste katt, Sven, i min "säng". Han kommer sätta tänderna i mig när jag ska försöka flytta honom sen. Men det värsta är ändå när man vaknar mitt i natten av att den jäveln sätter tänder och klor i ens tår för att han råkar se att de rör sig när man vänder sig om.

Nerru, nu hägrar soffan, sov gott knubbisar.

Hemkommen från Arvika, och utflugen igen.
Arvika var bäst, Opeth, Fever Ray, Depeche, NiN, Mustasch, Lillasyster och härliga människor. Jag älskart. Det blir att börja spara pengar nu inför nästa sommar.

Nu är jag intrillad på Arphus igen, och blir här juli ut. Sakna mig, snälla?
Idag har jag ridit Wille och bråkat med Nian.

Robin är i Stockholm. Robin jobbar i stockholm. Vilket betyder att när jag kommer hem kommer jag få sova i min egen säng, ensam. Det blir tufft, eftersom jag inte gjort det sen februari.
Och jag har noll och ingen täckning på det här jävla stället, så inte kan jag prata med honom obehindrat in telefon heller. GAH.
Jag kommer sakna honom.
Vi har fan bott ihop i sommar. Vi har suttit ihop, och jag älskar det. Jag älskar honom, så det nästan gör ont. Det skrämmer mig fortfarande lite, att jag är så beroende av en annan människa. Jag blir abstinent. Nu har vi varit ifrån varandra i 1,5 dygn, och jag saknar redan armar runt mig och hans andetag i nacken, hans sömniga kyssar på morgonen och hans leende. Jösses det här är inte sunt. Nu får jag skärpa mig.

Words are very unnecessary
They can only do harm.

Vi har ett tillskott i familjen. En liten Lille Skutt. Ja han heter Lille Skutt. Står i pass och allt. Nej, det är inte det vackraste namn jag hört heller, men han är söt ändå. Han passar i det på något mystiskt vänster.¨

Han är görsnäll, på gränsen till efterbliven.
Det ska bli spännande att se vad det blir av den lille krabaten.
Jag har två förhoppningar. 1. Att han växer till sig. 2. Att han får behålla färgen.

Sommarlov. Yes, nu har sommaren kommit på riktigt. Badabadabadabada. Tack.
Om bara några få dagar är det Arvika. Vi peppar till tänderna.
Sen är det PoP. Igen. Jobbjobbjobb.'
På tal om jobb, Robin kommer kanske bli antingen ryss eller 08a.
Jag inser nu att jag inte skriver något givande, intressant eller ens vettigt alls. Anledningen till detta är att jag egentligen skulle behöva duscha. Men jag törs inte. Det kommer göra så brutalt ont.
Är solbränd. Jag undrar om jag nånsin sett såhärkräftig ut i hela mitt liv. Jag var hästskötare i Sunne idag, och hade en ny näradödenupplevelse. Jag och Sarah blev nästan prejade av vägen av en lastbil. Det var otäckt.
Påtal om hela mitt liv. Jag fyller snart 18. Och Erik kommer inte vara hemma då :(
Någon annan får lova att vara partypolare med mig.
Jag är hungrig. Jag vill ha mat.

Jag bor hos Patrik för ögonblicket, och luktar bränt hår yes.
Men ska hem imorgon igen, på SOMMARLOV. Vad hände där?
Ska också på Annas student, grattis till henne, jag vill också.
Men mest av allt vill jag nog säga grattis Patrik till succén i valet i söndags. 7,1%, inte illa alls, jag har sällan sett honom så lycklig, PP:s föredetta ordförande i Karlskoga.
Kvällen igår var underbar, grill, vin, öl och bästa sällskapet.
Ikväll var det tjärn, var opepp så det sprutade, åkte dit, sa hej, hejdå och liftade med Emil hem.
Nu borde jag sova, för jag svamlar.

Jag uppskattar inte mitt humör, varken igår eller idag. Minst igår faktiskt, jag lider med de krakar som fick dras med min närvaro. Jag skyller på febern. Idag är det lite bättre, både humör och feber, mest pga febernedsättande. Men jag ska väl inte ta i så jag kräks, utan kan ju lätt erkänna att jag är hatisk och bitter, som vanligt. Därför tänkte jag nu ödsla några dyrbara sekunder på att skriva om dagens största hatobjekt - mannen på bussen.
Denna man kliver på 700:an i Karlstad och sätter sig snett bakom mig. Bara uppsynen av honom kunde ju driva en smått till vansinne, en råttliknande liten karl, med vass näsa och en flint som var kalare än en nyvaxad rumpa. I denna flint hade han märken som såg ut som om hans mor när hon fick syn på hans gräsliga uppenbarelse satte fingrarna i fontanellen för att klämma ut hans ögon och på så vis göra honom lite vackrare. Hans klädsmak var ju inte heller de skönaste mina ögon jag skådat, han hade kritstrecksrandig kostym, som satt illa och gjorde att han såg ut som en clown, under en regnjacka, och detta avslutades med ett par slitna bruna joggingskor från tiden då Moses låg i vassen. Men detta är inte anledningen till att han förtjänar min uppmärksamhet, utan den anledningen är att gubbfan satt i de 20 minuter det tar att komma ut till Lillerud och gastade i sin jävla mobiltelefon, hans vidriga lilla röst skar genom mitt snorfyllda värkande stackars huvud trots att jag dånade Static-X på högsta volym i Ipoden hela vägen. Jag satt och blängde argt på honom cirka 18 av dessa 20 minuter, men han förstod inte mina hatiska ögon och glodde tillbaka som ett korkat får och gastade lite till. Fast jag lyckades frambringa lite vett och sans och motstod frestelsen att köra ner telefonen i halsen på honom och kasta honom åt helvete. Då kände jag mig duktig.

Robin Nilsson, jag älskar dig :)

Att skaffa, eller inte skaffa barn.

Det är frågan.

kan du inte byta ut ditt liv så byt kanal.


Synd bara att mitt liv fastnat i snabbspolning och jag får inte grepp om det.
Bara 4 veckor kvar till sommarlov, och minst 15 inlämningar/prov tills dess.
Och till sommaren ska jag fortsätta rida Theo. Myshäst :)
Nu ligger jag här och väntar på att illamåendet från penicillinet ska gå över, sen ska jag göra nytta. Jag lovar.